- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
604

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsele lappmarks pastorat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längd. Årgån går sedan tvärt igenom
den 3/8 mil långa Årgsjön, som har flera
utgreningar; men der hon faller ned
ur sjön bildar hon ett ofarbart forsvatten,
som räcker ungefär 3/16 mil; nedanför
forssen bildar hon ett sel, som fortsätter
1/8 mil; vid dess utlopp i den ovala
Borgsjön, som är cirka 1/8 mil lång,
upphörer denna grönskande å.
Flarkån, en flodarm till Gideå, har äfven i
denna socken sina källor. Torfsjö,
Nordsjön, 3/16 mil lång, 1/4 mil från
Borgsjö; i Nordsjön har man äfven fångat
ålar, c:a 6 qvarter långa, Aspsjön, 1/16
mil lång insjö, med låga, gyttjefulla
stränder, äro allt sjöar, som fordom beforos
på väg till Fredrika.

Åkerbruket i förening med
boskapsskötsel anses såsom hufvudnäring i
socknens nedra del, som innefattar Åsele
lappmarks äldsta byar, Gafsele, 2 279/416
mtl, 19 åboer år 1865, den största i
socknen, uppkommen af äldsta nybygget,
som 1672 upptogs af Finnen Henrik
Nilsson, samt Noret, Hälla, Söråsele, det
sednare anlagdt 1712 af kyrkoherd. Edins
enka, m. fl. Rådande jordmånen är gröfre
och finare sand med något sumpig bergjord
på vissa ställen. I den stora byn Elgsjö,
2 3/8 mtl, med 10 åboer, belägen på en
höjd, 1 mil öster från kyrkbyn, är
jordmånen icke sand utan mylla, blandad
med lera. I våta år och derpå följande
frost inträffar här alltid missväxt, hvilket
i anseende till de långa transporterna, är
olyckligare här än på de flesta andra
orterna, dit spannmål kan förskaffas från
närbelägna mera gynnande. De flesta åboer
i denna by äro dock förmögna. Åsen,
på hvilken byn är belägen, och som
torde hålla 1/16 mil i längd, utgör en
slätt, hvilken är uppodlad till åker. I
Juli brukar rågen här vagga tät och hög
sina långa ax och kornsädet stå grönt
och frodigt. Gårdarne ligga spridda på
den nedanför befintliga ängsmarken. Den
mest välbergade åboen här skördade på
1830-talet 24 t:r korn och några t:r
potates, han vinterfödde 13 kor; två af
grannarne voro likväl nödgade äta barkbröd.
I Åsele kyrkoby, 1/4 mil från
Ångermanelfven, i den bugt elfven här formerar
omkring ett stort näs, lyckas nu
rågsådden mycket väl, hvilket sädesslag för 100
år sedan här var alldeles okändt; här
växer uti trädgårdarne bondbönor (vicia
faba), sallat (lactuca sativa), dill (anethum
graveolens), persilja (apium petroselinum),
sockerärter (pisum umbellatum), rofvor
(brassica rapa), pepparrot (cochlearia
armoracia), morötter (daucus carota),
rödbetor (beta vulgaris), gräslök (allium
schænoprasum), ringblommor (calendula
officinalis) och krageblommor
(chrysanthemum coronarium). Bland krukväxter
har man anmärkt 2 alnars höga stänglar
af thüringska rosorna. I allmänhet gör
man sig nere i Sverige en alltför svår
föreställning om naturen i dessa trakter,
der man tror odlingens största bemödande
erfordras för att frambringa ett potatisland.
Detta kunde vara sannt för ett sekel
tillbaka, men icke nu. Flera trädgårdar
i Skåne torde vara fattigare på
köksväxter än trädgårdarne i Åsele och
Lycksele; och der spenaten frodas, der dill
och sallat trifvas, der rödbetor och
morötter växa i jorden, samt sockerärterna
höja sina baljor högt öfver
vinbärsbuskarne, har polen ännu icke utbredt sin
förqväfvande makt öfver vegetationen.
Samma flod (Ångermanelfven), som
nere vid Åbol vattnar körsbärsträdskogar,
flyter här igenom landet, och hvarföre
skulle man icke med hopp om framgång
kunna försöka plantera ädlare trädslag
i den mark, der olvon och qvitten växa
i fria luften? Och den som ännu tror,
att i Lappland odlarens hela möda är
förgäfves använd, behöfver blott komma och
se åkrarne derstädes samt trädgårdarne
i Lycksele, Åsele och Wilhelmina, för
att med glädje öfvertygas om sin
villfarelse. Flera vilda växter finnas här,
(se längre fram). Likväl synes som
naturen samlat all växtlighet inom byns
territorium, ty derutom är en steril, ful,
bergig eller sumpig trakt. I Almsele by,
1 mtl, med gästgifvaregård, i socknens
norra del, ett stycke från den lilla
holmen Hälleholmen, som är gränsmärket
mot Wilhelmina, hade på 1830-talet
gästgifvaren Olof Christoffersson förvärfvat sig
rikedom genom arbetsamhet och klok
hushållning; han hade väl odlat åkern,
omsorgsfullt utdikat ängarne, sjelf utlagt
fiskarnäten, äfvensom bedrifvit en lönande
handel med fogel, nemligen tjädrar, orrar,
ripor och hjerpar, alla här allmänna, samt
med pelsverk (skinn af björnar, vargar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free