- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
614

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsled

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknar. — Landet har 510 fots höjd
öfver hafvet, ojemn mark och
genomflytes i norr af Slafsån, som upprinner
i förutnämnda mosse vid Löfberga säteri
och sedan förenar sig med en från
Orre-holmssjön kommande bäck, har ett fall
vid Åstorps by samt utfaller i
Horntorpa-sjön. An öfversvämmar och göder
vårtiden en liten remsa af mossen, som
derföre är bördig äng; men det öfriga,
till flera hundra tid. som af allmogen
kallas Gårmossen, kan icke afbergas och
föga betas. Eedan 1811 föreslogs åns
rensning medelst att diket, som skiljde
Asleds mosse från Karlebvs, utvidgades
och gräfdes djupare. Genom den förutn.
åns öfversvämningar bortföres ofta
skördemannens hopp; icke förty anses denna
händelse såsom ett förebud till ymnig
sädesskörd, hvadan folket gjort
följande rim:

När Åsleds hö
Flyter ned i Hornborga sjö,
Då få vi båd’ dricka och brö’;


d. v. s. att ymnigt regn i Juni och Juli
är förmånligt för säden. Bästa kalksten
och sandsten finnas vid Flittorps by.
Jordmånen är svartmylla, dels ren, dels
sandblandad, i gamla åkerjorden djup
och stark, men i den nyare svag och
kallas lenjord (den bär icke korn och
knappast biandkorn; ärter vuxna i henne
koka ej mjuka) Åkerjorden omvexlar
af höjder och dälder, sällan finner man
någon vågrät åker; ett så ojemnt
förhållande har dock förmånen, att
fullkomlig missväxt är här okänd : i torra år
bära dälderna, och i våta, höjderna. Svåra
år ha dock 1798, 1799 och 1800 här
inträffat genom torka, väta eller brist på
dugligt utsäde, så att äfven de förmögnare måst
anlita kronans magasiner. Ar 1818
beräknades öfver hufvud ett helt hemmans
jordrymd till 100 tid, hvaraf 30 à 40
tid åker, som brifkades i tredingsträde;
af utsädet var % biandkorn och hafra,
% råg, korn och ärter, kornet utsådt i
gammal, men alltid nygödslad jord,
berömdes i anseende till vigt och godhet.
Åkerjorden har alltsedan beständigt ökats
genom torfbrytning, bestående uti
gräsvallens aftagande och brännande. —
Pastoratet, ehuru genom berg och mossar
skildt frän sina grannsocknar, ligger dock
i medelpunkten af landets tätast bebodda
del; härifrån räknar man ock inom 1
mil 8 moderkyrkor, sommarvägen till
närmaste stad Falköping är l1., mil,
men vintervägen öfver mossen knappt
% mil. En förmån af läget är en rik
och tämligen jemnt utdelad tillgång på
vatten, hvaribland flera mineralkällor; en
olägenhet åter medför mossen, derigenom,
att vestanvädren, som allmännast blåsa,
medföra från densamma mycken kyla, så
att trädgårdarne skadas. För helsan synes
klimatet vara förmånligt, och ingen större
farsot har här heller i mannaminne
härjat, icke engång år 1710, då pesten
företrädesvis grasserade i Falbygden, men
utestängdes genom utsatt vakt vid
Are-bro för att hindra kommunikationen
med Karleby, der den dödade många.
Den 18:de Mars 1768, som i provinsen
ibågkommes under namn af Onde
Fredagen, har äfven här lemnat ett
varaktigt minne efter sig, i det att 2:iie äldre
personer från främmande socknar och
2:ne barn från Flittorps by, om 15 års
ålder, hvilka bevistat predikan i Asleds
kyrka, omkommo under det grufliga
ur-vädret som herrskade midt på dagen,
fastän morgonen och aftonen voro lugna.
— Folkmängden uppgick år 1865 till
något öfver 880 inom Åsleds
modersocken, som innefattar en areal af 5,392
tunnland (Forsell uppgaf 3,009, deraf
45 vatten), fördelade på 147/,,, skatte,
4’/e krono och 11% frälse, tillsammans
30% mtl, mellan byarne Åsled, 16%
mtl på 2,056 tid, Ho/mened, om 5 mtl,
en del af Flittorp (Flittarp, eller troligen
rättare Flvtorp), 4% mantal, en del af
Svarttorp, 2% mtl, Klefven, % frälse,
Hagen och Ujanstorp, hvartdera % rå
och rör. Ali fast egendom taxeras till
584,600 rdr rmt Enda näringsfånget
är jordbruket; öfverskottet af spannmålen
afsättes i Borås (en väg af 8 mil),
Ulricehamn (5 mil). Sköfde 2%, SlättXng
2, Unnaryd 7, och stundom till Hofva,
10 mil. Binäringar äro: något biskötsel,
fiske af gäddor, aborrar, mört och lake
i ån, föga jagt, oaktadt tillgången på
harar och änder; något arbete användes
ock på stenbrytning; åkerbruks- och
kör-redskap tillverkar bonden sjelf,
undantagandes hjulen, äfven sina hus bygger han
sjelf (hemmanen äro tämligen välbyggda,
mest af timmer, ty den ringa lera, här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free