- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
620

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsunda - Åsunda - Åsunden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kullar samt för det mesta obetydliga
vattendrag, öfverhufvud sluttande åt
söder, men älven något åt vester; dock
framgår äfven hit, ehuru ofta afbruten
och med i allmänhet aftagande höjd,
samma betvdligare sandås som
genom-stryker Simtuna härad ; den följer
Asunda-gränsen mot Lagunda, genomskär östra
delen af Wårfrukyrka socken, bildar till
en del grunden för Enköpings stad och
återfinnes slutligen i Mälarens öar, hvaraf
flera mindre tillhöra häradet, förutom den
något betydligare Kurön. Det enda
vattendrag, som förtjenar särskildt
omnämnande, är Enköpings-ån, som,
uppkommande af flera greuar fråu Simtuna och
Thorstuna härader, för det mesta löper
i sydlig riktning genom nordöstra delen
af Åsunda, hvarunder den vester ifrån
mottager några tillflöden, till dess den,
efter ett par mils slingrande väg,
slutligen passerar Enköping och utgjuter sig
uti innersta hörnet af Svingarns-fjärden.
Bland källor förtjenar att nämnas den
förträffliga, ständigt rikt flödande
Munk-suudskällan i Enköping, med ett
dricksvatten, som fullt kan mäta sig med
Uppsalas. Dessutom, fastän i annat
afseende, Svingarns beryktade källa, som
ännu på ett vidskepligt sätt af tusentals
menniskor besökes (se art. Svingarn).
Jordmånen, af den bästa i bela länet,
består öfvervägande af en styf, under
gynnsammare väderleksförhållanden
särdeles drifvande lera, samt till mindre
del af svartmylla, här och der
omvexlande med mojord. Åkerjorden upptager
112,095 qv.ref, ängen 38,071.
Huvudnäringen är öfverallt jordbruk, hvartill
kommer, i de socknar som stöta intill
Mälaren, något fiske. — Samtliga fasta
egendomen var år 1865 taxerad till
4,790,770 rdr. Af verk och
inrättningar funnos 5 vatten- och 4 väderqvarnar.
Inom fögderiet, med 540’/g mtl. var ett
helt mtl i medeltal taxeradt till 16,370
rdr. Bevillningen uppgick till 7,490 rdr.
Folknummern utgjorde 5,120, — 1,000
mindre än år 1805. Aashundare eller
Asundhe (1404), nu Åsunda härad i s. k.
Fjærdhrundaland, så benämndt efter en
sandås uti häradets östra del, hade fordom
till tingsställe Thiidhagen; nil är
tingsstället i Enköpings stad. — Utom
runstenar finnas ock, isynnerhet inom
Tillinge och Näs’ socknar, flera ståtliga
ättehögar, hvilka dock alltmera
kriugskä-ras af plogen. — Bland äldre gårdar
märkas: Hjulsta (fordom Hjullsta) har
varit bebodt af underlagmannen i
Uppland, Haga kungsgård och Mariesborg,
ett slott, bebodt i början af Unionstiden.
Forntida krigiska minnen äro för
öfrigt fästade vid de historiskt beryktade
ställena Gataskog och Bondeskogen i
Tillinge; äfven må omnämnas, att allmogen
från detta härad deltog i trenne andra
Upplandshäraders allmoges hyllande af
Gustaf Eriksson och väpnade sig för
fäderneslandets räddning på llymninge
ängar. Häradets sigill och vapen visar
en häst, hvilket möjligen står i siimband
med sägnen om enkan, som tvang sin
dräng att ur Husberget upphemta af
Husbergafruns skatter, hvilket väl
lyckades första gången, men då lion inte lät
sig nöja med en korg full med guld och
klenoder, utan drängen måste åter ned,
kom han ej mer upp, utan i stället
uppdrogs eu död häst. Deuna sägen
anföres dock mycket olika (se under
Wårfrukyrka).

Åsunda, ett frälse-säteri af ett mtl,
uti Segerstad socken af Grums härad
och Carlstads län, vid pass 1 1/2 mil från
Carlstad, hade 1865: 6 egare och
taxerades till 36,900 rdr; å egorna bodde
50 personer på 10 hushåll; arealen är
uppgifven under socknens artikel. Åsunda
har 1650 tillhört öfverste Johan Gabriel
Sparfvenfelt, som vid nämnda tid erhöll
derå säteri-frihet, egdes 1755 af
arren-datorn A. Holm och i slutet på
århundradet af majoren Carl Gustaf v. Matérn,
sora bevistade pommerska kriget 1750
—1760, och derunder affären vid
Dara-garten, der han på befallning, men emot
sin egen protest, afslöt kapitulationen
om passets uppgifvande till Preussarne;
† på Bråte 1808.

Åsunden eller Asunden och
Arsunden, i gamla handlingar »Asundi», sjö i
Westergötland, söder om Ulricehamn, bar
namn af ån (Ätran), som går både till
och ifrån, den, eller ock deraf, att den
är genom tvänne olika sund delad i
trenne mindre sjöar; ingår med sin norra
och mindre del i Redväg, hör för öfrigt
till Kinds härad, är 2 1/4 mil lång och
ungefär 1/2 mil bred. Sjön eger ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free