- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
623

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del odlas korn, hvete, blandsäd och
hafra. Bränvinsbränning har varit betydlig.
Skogstillgången ger äfven tillfälle till
slöjders idkande, nämligen förfärdigande
af åkdon, trädkärl, möbler, takspån m. m.;
några smärre fabriker förekomma ock.
En al de vigtigaste näringarne är dock
bergsbruket, bestående i både grufve- och
hytterörelse för koppar, till ett belopp
och värde, som öfvergår hvarje annan
dylik industri i en mans eller slägts ego
i bela riket. Att här äfven gifvas
skickliga smeder visade sig vid expositionen,
der ett godt konstlås exponerades, som
väl ej vid första påseendet syntes lofva
hvad det sedermera dock verkligen
innebar. — Landsvägen mellan Linköping
och Westervik går igenom socknen förbi
Orsäters gästgifvaregård, 3Vg mil från
Linköping. Mellan Bessbo och Holm
är jernväg, 1 mil lång, anlagd af egaren
till kopparverket.

Atwida eller Aatwidha socken
nämnes 1348, 1369 och oftare under samma
sekel; uti gamla skrifter förekommer den
ock under namnet Äswed; en dess
kyrkoherde nämnes 1348. Socknen skall en tid
haft Gärdsrum till annex, var en tid ensam
ett regalt, är nu patronelt pastorat af 2:a
klassen, inom Linköpings stift.. Patronus
är egaren af Adelsnäs. Kyrkan, dels af
gråsten, dels af tegel, byggd i 11 :te eller
12:te århundradet, reparerad 1859, är
till utrymmet otillräcklig. Choret med
ett takhvalf, bildadt af många
spetsbågar, och prydt med målningar af bibliskt
innehåll, är af synnerlig märkvärdighet;
hfir finnas altartaflor, orgelverk från
1700-talet otn 9 stämmor, vapenhus från år
1767, en familjegraf från 1770-talet för
slägten Adelsvärd, men deri äfven
förvaras likkistor för medlemmar af
slägterna Mannersköld och Fock, hvilka tre
slägter alla varit besutna i orten och
skänkt kyrkan det mesta af hennes
in-nanrede. Undervisningen bestrides af 4
skollärare uti en fast skola om 4
klasser, 3 flyttande om 2 klasser, för cirka
660 barn; 60 erhålla undervisning i
hemmet; 4 skolhus finnas, alla med
plau-teringsland. Skolkassan hade 1853 ett
saldo af 22,000 rdr, men som år 1865
nedgått till 328; donationer för
undervisningen inbringa årligen C:a 1,860 rdr;
fattigkassan hade år 1853 ett kapital af
rdr; en stiftelse för de fattiga
af gruffogden Andersson, ursprungligen
8,000 rdr, utgör nu öfver 18,000 rdrs
kapital, Adelsvärdska fideikommissets
fattigfond öfver 3,000 rdr, utom en gåfva
på 1,000 rdr utaf en af
fideikommissa-rierna, samt V2 mtl Mälbäck i Grebo,
skänkt af dennes bröder och svågrar år
1811, och slutligen en fond af 80 t:r
råg, bvai af räntan utgår för både
socknens och godsets fattiga, ,n. m. — Af
äldre handlingar upplyses, att år 1512
begärde Gunnildh Johansdotter af Sten
Sture »Otivedhe» socken till förbättring
af det henne lorlänta godset »Herrsætter»
i Bankekinds härad. Under katholska
tiden hafva till kyrkor och præbenden
hört 12 gårdar af socknens 63 Vo, enligt
1700 års jordebok; på 1600-tale"t hafva
adliga slägter egt det mesta, och synas
de flesta hemman då hört under Slefringe.
— Gårdar, byar och verk i Bankekinds
härad: Fideikommiss-egendomen
Åtvidabergs kopparverk och Adelsnäs säteri med
underlydande A liserum V2 skatte, Bes~
torp V-, frälse, Bj&rstorp V2 skatte,
Bjässerum 2 skatte, Bertilsbo V4 skatte,
Bäckfall 1 skatte, Ed 3/4 frälse med
såg, Göthult 1 frälse, Hemmingstorp l/4
frälse, Holm Vo sk. och Vo frälse, Hacklö
V3 skatte, Karstorp 1/2 frälse, Herrstorp
Vo frälse, Ingelstorp V4 frälse,
Kammar-bo, V4 skatte med qvarn, Källtorp, V4
skatte, Krogstorp 1 frälse, Långbrott
1 skatte, 1 frälse, Mellingsbo (Mälingsbo)
lV4 skatte, Närstad 1 skatte, 1 frälse,
Nynäs V4 frälse, Ramshult 1V4 frälse,
Slefringe 2 ber. säteri, Slättfall 1 frälse,
Tranebo Vo frälse, Åtved 1 skatte, har
hetat Fårnäs och varit prestgård; med
tjärugn och f. d. klädesfabrik,
Åtvidaberg eller Åtvidsberg 1 mtl rusthåll med
; färgeri, Åtvidstorp ’/g skatte, Ändtorp
V2 frälse, Angfall 1 skatte, 1 frälse,
Östantorp 1 2 skatte, med marknadsplats
I och 3 bodar, 3 4 frälse, Stora Öresätter
(Orsätter) 1 frälse med gästgifvaregård,
2/3 skatte, och i Kinds härad: Södra
Boetorp V4 frälse, Emtenäs V4 frälse,
Käggelöt l/4 skatte, Wirsjö ’/2 frälse,
tills. 344£ mtl. — Åtvidsnäs, vid
Häck-lasjÖns strand, 1 mtl prestgård, genora
utbyte mot Åtvidabergs skatte, —
Östantorp, 3/4 mtl komminister-boställe; —
Qvickstorp V2, Norra Boetorp 3/4, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free