Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åtvidabergs kopparverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
koppartillverkningen fyra gånger högre
än före 1772 eller till öfver 740 skU.
koppar. Verket var då i ganska godt
stånd, ty utom en del af allmänningen
Gaddstigen, Forsströms jernbruk, sågar
och qvarnar m. m , voro af de upptagna
grufvorna isynnerhet Cathrinebergs och
Malmviks mycket lönande. Då
kopparverket sålunda förkofrats, och
koppartillverkningen ytterligare skulle ökas,
såvida tillräcklig kolning kunde erhållas,
så anhöll bolaget hos Kongl. Maj:t, dels
att de socknar i Linköpings och
Kalmar län, som blifvit verket anslagne
till betjening med ved och kol, måtte, i
allt hvad skogshushållningen vidkommer,
blifva ansedda lika med andra ädlare
verks distrikter samt jernbergslagerna i
riket; samt att få nyttja den Forsströms
masugn tillhöriga koltägten till
kopparsmältningen, och till stångjernssmidet
derstädes uppköpa tackjern utur bergslagen,
så länge kolen oundgängligen tarfvades
till koppartillverkningen; hvilket af Kongl.
Maj:t den 7 Juli 1799 bifölls.
Den som verksammast bidrog till
verkets förkofran var landshöfd. Adelsvärd,
som, i den mån han blef rik, utsådde
sitt mynt i svenska jorden, som dock
ger säkrast ränta i längden. Såsom
delegare och hufvudman i Åtvidabergs
urgamla kopparverk, arbetade han nitiskt
till egen och Sveriges förkofran. Han
drog alltmer sina penningar från andra
fält in i koppargrufvorua. Efter 20 års
möda egde han icke blott ett berg, utan
60 hela hemmau deromkring. Man såg
till slut en liten stad af hus,
vatten-och uppfordringskonster, hyttor, rosthus,
deribland ett stort vändrosthus af 16
murar, vaskverk, kopparhamrar, valsverk,
qvarnar, sågar, tjärugnar ra. m. der man
förut sett endast några byggnader; och
der egaren först hörde en liten bäck
under höst och vår sorla, uttorkad om
sommaren, möttes hans öga, innan det
brast (ban dog på Adelsnäs d. 27 Juni
1785), af tillräckliga vattenfall för 30
vattenhjul året om, der vattenfallen voro
efter afvägning’ fördelta och med stora
dammar, alla af sten, bevarade, så att
det ena verket var bygdt nedanför det
andra, begagnande samma vatten. Genom
flera egendomars inköp kunde A , medelst
gräfvande och sprängande, öppna
kommunikationer mellan många stora sjöar,
hvilka kommunikationer till flera mils
längd afstängdes med stendammar, sora
efter behag kunde öppnas och ledas till
verken. Landtbruket glömdes ej heller.
Oländiga marker blefvo åkerfält, hvarvid
sten vanns för dammar och
gärdesgårdar. Kärr förvandlades i ängar. Nva
vägar och broar befordrade
kommunikationen till lands, hvarvid bruksegaren
fick sina grannar närmare i möte än lagen
kräfde. En bruksläkare och en
bergsfogde anställdes. Redan år 1777 stiftade
Adelsvärd, sora då egde */. af
Åtvidabergs kopparverk med derunder lydande
bruk och hemman ra. m. (utom andra
fastigheter i Linköpings och Kalmar län,
utgörande öfver 74 hela hemman), ett
fideikommiss, men sedan ban äfven
inköpt den öfriga ’/spelen, upprättades nytt
fideikoraraissbref, hvilket fastställdes af
kon. Gustaf III år 1783; den förste
fideikommissarien blef sonen, öfversten
Erik Georg A.; af honom inrättades
la-zarett för brukets och baroniets fattiga.
Dennes son, Jan Carl A., namnkunnig vid
1800 års riksdag, ärfde fideikommisset,
som, vid tillträdet värderadt till omkr. 11
millioner rdr bco, vidare ärfdes af sonen,
kabinetts-kammarherren Erik Seth, hvilken
berömdes ej blott för
koppartillverkningens förökning, utan ännu mer för fa
derlig omvårdnad oin sina underhafvande;
nu innehafves fideikommisset af E. S.
Adelsvärds arfvingar. Alltifrån
fideikommissegendomens stiftande antog
kopparverket en starkare verksamhet, och har
sedan 1843 och 1844, genom bergmästar
Bretlbergs åtgärder till röstnings- och
smältningsmethodernas förbättring, så
uppdrivits, att Åtvidabergs kopparverk länge
täflat raed det största i riket, och
ensamt Tör sig i produktionsvärde uppväger
nära hälften af länets alla jernbruk.
Genom förbättrade arbetsmethoder,
hvaribland må nämnas eu stånggång om 980
alnars längd, som applicerades till den
snillrika inrättningen för uppfordrande
af vatten och malm ur
Mormorsgrufvan, och vid sjelfva kopparverket en
apparat för varmbläster, har afkastningen
af garkoppar tilltagit enligt följande
uppgifter:
åren 1762—1769: 835 skU.
» 1770—1779: 4,336 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
