- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
633

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äppelbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

74,319 qvadratref, deraf 60,488
skogsmark, som först genom kongl, resolution
af den 18 Juli 1805 i kyrkligt
hänseende lades till Rämens kapell, nu genom
resolution af den 22 Nov. 1861 blifvit
i alla afseenden lagd till Wärmland.

Socknen är, med undantag af en
betydlig slätt, den egentliga socknens s. k.
hembygd, som utbreder sig pä båda
sidor om den här framflytande Dalelfven
och som ligger i bela sin utsträckning
flack och enformig, ett oafbrutet
bergland. Bland de mest framstående
bergen nämnas: Hundflen på östra sidan om
Busjön, med 16 à 1700 fots höjd, och på
hvars kala topp signaltorn är uppfördt för
triangelmätningar; Skallberg, Korpfjell,
Sorsanberg, Hästberg, Skälberg,
Walsbergen, Ögnakärnberg, Örberget och
Hummerberget m. fl. Bland vattendragen
märkas, utom den förutnämnda Dalelfven,
som bildar inom socknen flera sjöar,
Svartelfven, under sitt lopp mot söder
utgörande socknens östra råskilnad,
Hun-ån, Svart- och Näfver bäckarne m. fl.
Allmänna bergarten är gneis, endast
undantagsris spåras granitsten; att Hundflen
skall vara rikt på koppar, vill väl en
gammal spådom från sagotiden, som
lofvat, att berget en gång skulle blifva
»bror till Falu grufva», låta påskina, men
alla försöksbrytningar hafva hittills måst
öfvergifvas, endast lösa stenar,
innehållande koppar, ha påträffats; deremot
hafva Liljendals bruksegare allt sedan
1805 brutit god jernmalm ur den s. k.
Skärkärnsgrufvan, sydvest om
Kullsberget mellan Mocksköln och Skärkärn.
Jordmånen, i allmänhet svag, består pä
den odlade slättbygden af vattsand,
blandad här och der med jäslera, i
bergsbygden af sandmylla, vanligen blandad
med klappersten eller grus. —
Hufvudnäringar äro: åkerbruk, med hafra och
potates till hufvudsäde, dock icke en
gång uppfyllande nödtorftiga behofvet, till
en del väl en följd af den svaga
jordmånen, men ännu mer deraf, att den
icke är så häfdad, som önskligt vore,
förutom af allmogens schackrarevanor, så
att äfven gårdfari- och byteshandel på
Norge måste räknas bland
hufvudnäringar, ehuru de i främsta rummet
bidragit till denna menighets allmänna
skuldsättning; boskapsskötseln lemnar
sockenfolket, som allmänt hafva fäbodar, der
fodret inbergas för att vintertiden
hemköras, sällan något öfverskott till afsalu, då
deremot Finnarne afyttra både ost och
smör. Till binäringar räknas
arbetsut-vandringar till Norrland,
skogsafverkning, ännu blott bestående i allmogens
egna fällning af timmer, som utföres i
elfven genom Stora Granån, Hunån,
Busjön och Gruekån samt flottas sedan till
Korsnäs; fogelhandel, jagt och fiske,
hvarät dock egnas alltför liten
uppmärksamhet; kolning och andra körslor
till Liljendals bruk. Trädgårdsskötsel är
helt och hållet okänd. Af verk finnas
8 tullmjölqvarnar, och 4 sågqvarnar till
husbehof. Hemmantalet, innan södra eller
Liljendals finnmark afsöndrades, var 8 j1,
mantal, deraf l/l6 krono, resten skatte;
åsatta ett taxeringsvärde af 350,630 rdr.
Inegojorden, 29,246 snesland, fördelas
på nära 325 besutenheter med 90 snesl.
för hvarje. [1] Statsbidragen utgå med
1,015 rdr, deraf 265 i bevillning, 398
i jordeboksränta, 109 i
mantalspenningar, 242 rdr i kronotionde (179,5
kub.-fot hafra). Soldatrotarne äro numera
9 3/5. Vid Rågsveden är gästgifvaregård,
der skjutsen är öfvertagen på
entreprenad mot 450 rdr, hvarjemte socknen
bidrager i skjutsomkostnaden vid
Tyngsjö med 1/12 eller 60 rdr. En flottbro
är lagd vid Sälens by öfver Dalelfven.
— Socknens första uppkomst antages
skett genom att Leksands bönder från
början begagnat dessa trakter till
betesmarker, och de för detta ändamål
anlagda fäbodarne efter hand blifvit
förvandlade till bostäder för en
stadigvarande befolkning. Sägnen om en qvinna,
Apollonia eller Abluna från Leksand, som
skall först hitflyttat och bosatt sig i
Sälen, bestyrkes både af att socknens
namn i gamla handlingar skrifves
Appalebo och Ablebo (hvilken benämning
låter förena sig med berättelsen om
Abluna) och att fäbodar af gammalt i
Öfra Dalarne kallades sälbodar.
Inbyggarnes antal har från att år 1760 vara


[1] Kongl, brefvet af den 18 Jan. 1841
förordnar, att de vid afvittringen kronan tillfallande
öfverloppsmarker skola indelas till hemmantal
efter de för rekognitionsskogen bestämda
grunder och efter skattläggning å offentlig auktion
till skatte försäljas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free