- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
638

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äskog - Äskås, Stora - Äspås - Ässingen - Ästorp - Ätran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rudbeckius, och skänkt till Örebro skola;
var 1865 taxerad t till 15,000 rdr.

Äskås, Stora, en säteri ladugård uti
Sandsjö sorken, Westra härad och
Jönköpings län, 2 1/2 mil från Ekesjö, af 1
mtl, samt ett militiæ-hemman af 3/8
mantal.

Äspås, Espås, egendom i
Håkantorps socken af Skaraborgs län, se
under socknens artikel.

Ässingen, Essingen, Stora och Lilla,
(Hässingen), öar i sydost mot
Kungsholms-landet, vid pass 3/4 mil från hufvudstaden,
höra till Bromma socken af Stockholms
län; L-.a Essingen, med skeppsvarf, tax.
1865 till 60,000 rdr. Ässingens hamn,
1 mil från Stockholm, omnämnes i
Handlingar rörande Skandinaviens historia,
I2:te del., sid. 229, såsom stället, der
hertig Carl landsteg år 1578.

Ästorp, ett frälse-säteri uti Klefva
socken, Wilske härad och Skaraborgs
län, vid pass l3/4 mil från Lidköping,
består af 1 mtl, sammanbygdt med
Mullåsen ’/a frälse. Sedan 1794 intill 1815
har egendomen både till bvggnader och
gärdesgårdar blifvit i alla afseenden
förbättrad; så hade åkern, förut i ensäde,
blifvit fördelad i fjerdingsträden, och
bestod sistnämnda år af 16% tid; ängen,
förut gifvande 100, gaf då 130 stackar;
en stenmur af 960 famnar hade blifvit lagd
af sten ur åkern, ung löfskog planterad,
tvänne integtor om 18 tid på
kronoallmänning infredade med stenmur och
jordvall, nya vågar uppdikade, flera
stenbroar lagda öfver dikena samt trädgård
anlagd med flera fruktträd, allt af
dåvarande egaren, inspektor A. Bergman;
är 1865 egdes godset af fanjunkare
Neu-raans enka. Uppgiften i Tunelds
geografi, att riksrådet Erik Fleming till
Lais tillbytt sig denna gård mot
Riksten i Stockholms län af Peder
Pedersson Gyllenax, är ett misstag, och
troligen har Åstorp blifvit föivexladt med
Rosstorp i Gökhems socken, hvilket
Peder Pedersson år 1662 tillbytte sig af
presidenten, friherre Erik Fleming mot
sitt fädernegods Riksten (se den arf.)

Ätran, ett af Götalands större
vattendrag. upprinner uti Elfsborgs läns
högsta trakter, från de 1,020 fot högt
belägna Åramosse- och Gulleredssjöarne
i Redvägs härad, 1/2 mil söder om Hössna
kyrka, endast 1/4 mil från Tidans källor,
genomflyter länet till en längd af nära
15 mil, upptagande med sina många
tillflöden största delen af Redvägs och
bela Kinds härad. Ätran går först
genom Hössne och Knatte socknar,
passerande en för hennes lopp genom till
största delen odlade mader gräfd kanal,
sedan inom Böne och Fifflered genom
Winsarpssjön och Lönnern, i nordlig
rigtning, med nära 4 mils lugnt lopp,
endast afbruten af mindre fall, ända till
en mil söder om Falköping, der hon
gör en tvär vändning åt söder, bildande
af Äsarps socken ett spetsigt näs, som
å båda sidor utgör gräns mellan denna
och Smida af Elfsborgs län och
Wis-torps, Åsaka samt Wårkumla af
Skaraborgs län, inom hvilka socknar ån
under åren 1858—1861 blifvit sänkt, så
att omkring 2,000 tid vattendränkta
mader och mossar der blifvit odlingsbara.
Ån genomgår sedan, 20 till 30
fot bred och 2 till 6 fot djup, en jemn,
bred och något sluttande dal, på hvars
östra sida branta höjdväggar stupa,
genom Kölaby, Humla, Blidsberg, Dalum,
Timmelhed och Wists socknar till
Ulricehamn, der hon infaller i den betydliga
sjön Asunden, som sträcker sig genom
socknarna Brunn, Tverred, Marbeck,
Finnekumla och Torpa, derifrån ån går
in i Hillared genom Sexdräga, Ullasjö
och Svenljunga socknar utför flera fall,
till dess hon, i grannskapet af Örsås
kyrka, upptager Lillån, som sjelf
upptager trenne förgreningar, hvaraf tvänne
nordliga, den ena från Sämbsjön strax
invid Åsunden, den andra långt upp
från Strängsered, helt nära
Smålandsgränsen samt nära Tidans och Ätrans
egna källor, och en ostlig, Musan,
äfven från Småland-gränsen. Efter Lillåns
inlopp betydligt bredare och djupare
samt med aaktare lopp, mottager Ätran
vid Frölunda kyrka en ny Lillå
söderifrån, som dels upptager vattnet från de
i hörnet mellan de trenne länen belägna
sjöarne Kalfven samt Östra och Vestra
Fegen, dels har en nordlig förgrening,
som uppsamlar vatten från samma
vidsträckta kärrmarker, hvarifrån Musån
upprinner. Här i närheten synas lemningar
efter den i Nordens gamla historia på
1300-talet bekanta gränsfästningen Kin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free