- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
640

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öckerö - Ödarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgöres af den större ögrupp, som
uppfyller hafstrakten vester om Hisingen, 2
mil vester från Göteborg, och räknas
till Westra Hisings härad af Göteborgs
och Bohus län. Tillsammans ega dessa
öar en areal af 0,249 qvadratmil land
eller 4,837 tid = 27,088 qvadratref,
fördelad mellan nära 121.4 mtl, deraf
11 skatte, £§’5 krono, klufna i
oändligt små lotter. De största öarne äro:
Rörö, nordligast, Björkö, den största,
Hönö, Fotö 74 ra ti (alla under särskilda
artiklar), samt Öckerö af 2 mtl, skiljd
från Björkö genom Kalfsund (se detta
ord), den historiskt märkvärdiga
Danaholmen; Hyppelen, Kalfön med lotsverk,
bostäder för tullbetjening ra. m. Källö,
Buro, Stufs- och Hällsö äro mindre,
Tommetaska, Skäret och Knipplan, små
af fiskare bebodda holmar; Urholmarne,
Ekholmarne, Halleskär och Inholmarne
ra. fi. mindre skär, som sträcka sig ned
mot Winga-ön. Inbyggarnes antal, 1840
1,400, uppgick 1864 till 1,770, och 1865
till 1,815, hvilka nära sig af något
jordbruk, men hufvudsakligen af fiske,
omfattande makrillfångst, vaddrägt efter sill,
småfiske samt råckfiske, hvilket sednare är
rikt gifvande; äfven fångas hummer. Till
raehn för skärgårdens fiskare bedrifves
fiskköp på Skagen, hvarifrån fisklaster komma,
ofta med halfrutten fisk, som utmånglas
lättare till ortens allmoge än den
fisk-rarne kunna förskaffa och hvilka sålunda
måste förblifva i fattigdom. Jordmånen
på öarne vexlar mellan sand och
sandblandad lera. Under året 1861 ha på
Hushållnings-Sällskapets bekostnad inom
socknen blifvit utplanterade 224 U 75
ort skogsfrö, äfven har pastoratet af
enskild person erhållit 30 stycken poplar af
diverse slag och 5 à 10 års ålder såsom
uppmuntran till vidare företag i
trädgårdsodling. Ali fast egendom
taxerades 1865 till 495,520 rdr, deraf 65,420
rdr för verk. — Ogruppen kallas med
ett gemensamt namn Öckerö-öarne, på
gamla norräna språket Eikeyar- eller
Eiko-öyjar, hvartill man såsom anledning
antagit, att de i urminnes tider varit
bevuxna med ek, af hvilket trädslag ännu
finnes en lund på Grötön (af griot =
gråsten, hvarmed denna ö är uppfylld).
Öarne, som först under norska konungen
Hakon Hakonsson blefvo uppröjda och
bebyggda, utgjorde i forntiden ett
tillhåll för vikingar, sora här lurade på
»krämareskutor». De funno här i det
s. k. Kalfsund en ypperlig hamn, vid
inträffande stormväder. Sora den tillika
var Norges sydligaste hamn, så var den
före Marstrands anläggning i krigstider
en vanlig samlingsplats för norska flottan.
Af sagan lokaliseras hit ock en mäugd
strider, såsom Orvar Odd’s och Hjalmars
med sjökonungarne Hlödver och Harck,
Halfdan den Hroessou, hemske Ögmund,
Gythiofs bane, en Sigmund med en
lland-ner, Thorolf och Thorsten med den
väldige Liotr den bleke m. fl. (se Historiska
minnen af Brusevitz, 14 häft. 210 sid.)
Märkligaste historiska minnet är dock
junker Magnus Lagabeters utnämnande
till konung, efter hans fader kon. Hakon,
vid allmänt ting på Öckerön. —
Fornminnen: På Fotön, den sydligaste af
öarne, finnas leraniugar efter 2:ne vårdar
eller så kallade valar. Den ena
består af en stenpelare af till eu
manshöjd uppresta stenar. Den andra är en
likaledes af stenar uppstaplad krets, uti
hvilken en utpost kan sitta med blicken
rakt ut åt Elfmynningen. Eu griftkulle
på B ur ön, i hvilket höfdingens öfver
Medelpad, Fale Bures, ben af några
fornfor-skare antagas vara jordade; fyrkantiga
stensättningar eller tomtningar på Stuföu;
en i berget på Kalfön uthuggen kompass,
som säges vara der anbragt af den ryktbare
sjöhjelten Sven Gatenhjelra från Onsala.
Kyrkan, uppförd på Öckerön, är af sten,
men liten, försågs år 1781 ined vapenhus
och förlängdes. Den gamla var af trä,
uppbyggd af konung Hakon Hakonsson,
således omkring 1250-talet. Tvänne
hel-gonabeläten, madonnan och S:t Olof,
hafva blifvit intill vår tid här förvarade.
Ännu inpå 1840-talet fanns ingen skola;
nu har socknen en ambulatorisk, der
undervisningen bestrides af en
examinerad lärare; dessutom undervisar privat
lärare i hemmen. Öfriga hemmans namn
äro: Hedan 1/2 mtl, Hällsö 1/2,Ryd 1/2,
Fogdö 1/4, Hufvud 1/4 — Adr.:
Göteborg.

Ödarp, en säteri-ladugård uti
Askeryds socken, Norra Wedbo härad och
Jönköpings län, vid pass 2 1/4 mil från
Ekesjö, består af 1 mtl och lyder under
det till Bordsjö fideikommiss förut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free