- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
642

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödeborg - Ödeby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wrene 1 mtl, som skattskrifves inom
Fer-gelanda socken. — Adr.: Göteborg.

Ödeby, Öija eller Öbo (1430), socken,
allmänt kallad Oby, i Glansbammars
härad af Örebro län, 2 mil n. o. från
Örebro — vid 145 fots höjd öfver
hafvet— gränsar i norr till sjön I Väringen
och Oppboga ström. Största längden är
30,000 och största bredden 19,300 fot.
Arealen är 5,186 tid = 29,042
qvadr.-ref fast mark och 0,o73 qvadr.mil vatten
(eller bela arealen 5,579 tid = 31,242
qvadratref), hvaraf nämnda sjö, som djupt
intränger i socknen och med en af sina
vikar bildar liksom en särskild sjö,
Lill-sjön kallad, ensamt upptager 1,559 tid,
och har sitt utlopp genom Oppboga
ström, som utgör gräns mot Fellingsbro.
Wansjön intränger vid vestra gränsen
och utrinner, jemte Sågebäcken, i
Wanligen; en annan äfveu betydlig bäck,
Dju-pedalsbäcken, utfaller i Oppboga ström.
Södra delen af socknen är en bergig
skogsmark af den s. k. Käglan, med
tvärbranta stränder mot Wäriugen, norra
delen, särdeles omkring kyrkan, en slätt,
omgifven af sjön Wäriugen och
genomskuren af dess vikar, med derimellan
skogbeväxta holmar, hvaraf en är
socknens bästa del. Jordmånen består i
allmänhet af skarp lera, på en del ställen
af sandblandad lera och saudmylla.
Hufvudarten af stenslagen är grå gneis med
lager af horublende. Ett sandstensbrott
finnes på hemmanet Mora’ egor. Öster
om utfarsvägtn från Kägleholm åt
Glanshammar finnes en af sockenboerna
begagnad helsokälla, men nu är
brunnshuset borttaget. Vid nämnda herregård
ha fordom funnits särskilda djurgårdar,
som dock numera ej äro annat än
vanliga beteshagar. Af trädslag förekomma
vid herrgårdarne de flesta ädlare arter,
kastanier, lind, ek, ask m. fl. Skogarne
deremot innehålla tall, gran och asp. —
Åker och äng utgjorde 1858 nära 3/10
af socknens areal, men åkern endast
omkring V|o:del. Föga mer kan i
anseende till sjön Wäriogens stigande och
öfversvämning odlas; men af egaren till
Kägleholm äro försök gjorda att genom
vall-lägguing förhindra öfversvämning, och
samtidigt dermed ett större
odlingsföretag på vattensjuk mark påbörjadt.
Invånarnes antal, som år 1800 var 300,
uppgick år 1865 till 400 personer. —
Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringar. Såsom binäringar kunna
räknas skogshushållning, jagt, fiske och
biskötsel. Åkerjorden är i allmänhet väl
skött vid herrgårdarne, der äfven
boskapsskötseln drifves med framgång.
Hufvud-säden är råg och hafra, korn odlas föga.
Spannmål och ladugårdsprodukter afsättas
för c:a 10,000 rdr, af alla produkter för
c:a 15,0u0 rdr rmt. Triidgårdsskötseln
är vid herregårdarne högt uppdrifven.
Nyligen sköts i socknen en stor
hafs-fogel, hafstjädern eller storskarfven
(Plia-lacrocorax Carbo Lin.), hvilken också
kallas Cormorant och uppehåller sig vid
vår vestra kust, äfvensom vid Norges
klippiga kuster, ofta i stort antal, men som
sällan förirrar sig in i landet. Den
befanns simmande i ån vid Ringaby qvarn,
är nu ett vackert exemplar i Karolinska
läroverkets naturhistoriska museum, der
en sådan förut fattades. Husen äro i
allmänhet små med 2:ne rum, stuga
och kök, ladugårdshusen obeqväma och
föga lämpliga att åt kreaturen bereda
trefnad.

Socknen består af 111/3 mtl, hvaraf
6Vo frälse, lV4 krono och 37/j-> skatte,
taxerade till 234,300 rdr, hvartill komma
lägenheter taxerade till 13,100 rdr rmt.
Afgifterna uppgå till cirka 46/10 % af
taxeringsvärdet. Socknen är annex till
Lillkyrka patronela pastorat under
Strengnäs stift, patronus är egaren af Ekebergs
säteri. Fast skola finnes sedan 1844, i
hvilken omkr. 60 barn erhålla
undervisning af en examinerad lärare, och vid
Kägleholm har egaren upplåtit en liten
snygg och ändamålsenligt inredd lokal
för de barn, som bo på samma sida om
sjön Wäriugen. Planteringsland å 7,392
qvadratfot finnes. — Kyrkan, 2 mil från
Örebro på Ön nära Kägleholm, omgifven
af planterade träd, har ett sällsynt
vackert läge, omgifven på afstånd af sjön
Wäringen; undergick år 1679 på grefve
Magnus Gabr. De la Gardie’s bekostnad
en större reparation, är invändigt nära
60 fot lång och 25 fot bred, byggd
och hvälfd af sten, taket är af jernplåt
samt tornet och kyrkdörrarne beslagne
med kopparplåt. Under choret i kyrkan
finnes en murad graf tillhörig Kägleholm.
Altartaflan, af bildhuggeri och rik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free