- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
647

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Kongelf, 3 1/4 mil söder från
Uddevalla, begränsas i norr af Ljungs och
Grinneröds socknar, i öster af den
långsträckta sjön Stora Hällungen
(gräns-skilnad mot Uklum), i söder af Norum,
i vester af Askerö- och Hackefjordarne,
samt skiljes i nordvest från Långelands
socken genom Svansundet. Arealen, 0,377
qvadr.mil, deraf 0,oi5 vatten, eller 8,724
tid (Forsell uppgaf 10,345 tld, deraf
750 vatten), är fördelad på 27 V4 mtl,
hvaraf 207/8 skatte, 1/2 krono och 57/8
frälse. Socknen, med en medelhöjd af
80 fot öfver hafvet, är i norra och östra
delarne uppfylld af berg samt
skogbevuxen, men i vester, utmed fjordaine,
sträcker sig en jemn och utmärkt bördig
stranddal, bestående af lera och mylla
på lerbotten, hvilket gör Ödsmåls
pastorat till en god sädesbygd. Endast i
bergstrakten ligga svagare hemman, med
jordmån af sand och lätt mulljord.
Vanliga utsädet, som utgör omkring 35 t:r
på belt hemman, är korn och bönor;
blott obetydligt vintersäde nyttjas. Bland
nyodlingar förtjena omnämnas torparen
Olaus Möllers på torpet Löpås under
Apleröd. Ali fast egendom var 1865
taxerad till 644,300 rdr. — Inbyggarnes
antal, år 1830: 1,668, uppgick ’ 1865
till 1,960. Såsom binäring förfärdigas
af skogsboerna laggkärl, såll och korgar;
äfven i andra handtverk eger denna
allmoge skicklighet; fiske idkas i
angränsande fjordar; tre lastageplatser finnas:
Starrkärs strand, Mjösund och
Kålhät-tan, frän hvilken sistnämnda man färdas
på färja öfver Svansund till Oroust.
Gårdarne äro i allmänhet bra bebyggda,
deribland isynnerhet utmärker sig 5/8
mtl Byn, hvarest äfven är anlagd en
blomster- och köksträdgård, samt 17/32 mtl
Röd. — En gång af jernmalm säges
finnas på Ahregrens mark. — Socknen,
hvars annex Uklum fordom varit, utgör
nu med Norum ett regalt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Elfsyssels norra
kontrakt af Göteborgs stift, med 50 5/8
mantal och en folkmängd af 3,460;
afståndet från stiftsstaden är 5 1/2 mil,
kyrkvägen 1 mil. Gamla kyrkan, af
gråsten, i 2 afdelningar, chor och långhus,
med ett i hög grad originelt inre och
målningar i taket, qvarstod t. o. m. år
1865, då på sensommaren inköptes 1/8
mtl Lillehammar att derå uppföra ny
kyrka, hvartill grunden redan samma höst
lades; hon täcktes med skiffer 1866 och
i år (1867) har bela byggnaden blifvit
fullbordad. — Uti en ambulatorisk skola,
som trädde i verksamhet 1853,
undervisas vid pass 175 barn på 4 rotar af
en examinerad lärare. Derjemte finnes
en småskola. Antalet inom skolåldern
varande barn uppgifves till 350. Skolans
utgifter för 1864 uppgingo till 741 rdr
48 öre; utgifterna för fattigvården voro
i spannmål 143 t:r 2 kpr och i
penningar 138 rdr 83 öre. Kronotionden ut
göres af omkring 41 t:r. Genom
testamente af prosten Monthan i Knäred har
kyrkan en årlig inkomst af c-.a 5 rdr
och fattigvården c:a 8 rdr. Den först
kända pastorn var Niels Rasmusson, år
1599. Ett godt föredöme i arbetsamhet
och välförhållande har förutnämnda
torpare lemnat. Såsom ytterligare bevis på
hans sällsporda flit omnämnes, att man
vintertiden fann honom t. o. m. vid
spinnrocken eller strumpstickan; sålunda blef
ban ock i stånd att uppfostra 9 barn,
ehuru lyckan visst ej var honom
bevågen; så måste han t. ex. i följd af
uraktlåtenheten att taga skriftligt kontrakt
på den af honom uppodlade jorden, vid
sista vittnets död återlemna den till
jordegaren, utan att ens få åtnjuta fardag.
— Socknen föregifves — troligen en
blott gissning — på danska blifvit orätt
kallad Ödsmåla samt dess rätta namn
vara Östmåla, efter näskonungen Östen,
som kom till regementet efter sin fader,
konung Magnus Barfot, år 1103, och
här i Viken försvarat riket i flera år, så
att han blef både vänsäll och afhållen af
folket (hvarom kan läsas hos Sturleson,
Stockholmiæ, 1697, II del., sid. 249),
samt att ban skulle bott på Bua slott,
hvarefter några föregifva sig funnit
rudera vid sjön Hällungen. Af
fornminnen bar socknen vidare en lemning efter
Gidlborg (se detta ord) på ett af naturen
sjelf befästadt berg på gränsen mot Fräkne
härad; lemningar efter ett dyrhus uti
prestgårdens beteshage, resta stenar på
Röds och Gunnarsnäs (Grinnerås?) mark,
samt tvänne naturliga skåror i bergen
midt emot gården Starrkärr, i form af
yxhugg, och af allmogen kallade S:t
Olofs hugg. Söder om Bua-slottet reser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free