- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
653

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfverby - Öfverby - Öfverby - Öfverby - Öfverby - Öfverby - Öfver-Enhörna - Öfver-Gran - Öfvergren - Öfver-Hogdal - Öfverhulta - Öfverhärde - Öfver- och Ytter-Järna - Öfver-Kalix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

November, och afser linhandel; dessutom
äro 2 torgdagar i veckan.

Öfverby, by i Kougs-Barkarö socken,
Åkerbo härad och Westerås län; 135
inbyggare; 6 mtl skatte-rusthäll, 1 mtl
krono; häraf utgöra 2 mantal skatte en
egendom, år 1864 tillhörig sekreteraren
G. Strömstedt, 1 mtl krono iir
kaptens-boställe.

Öfverby, hemman uti Herrestads
socken, Lane härad, Göteborgs och Bohus
läu, med en stor torfmosse, som eger ett
ovanligt rikt lager af såväl skär- som
stamptorf.

Öfverby, skatte-hemman uti Hyltiuge
socken af Willåttinge härad och
Nyköpings län, nära Jälundsviken, af 2V4 mtl,
har varit ladugård under Jälund i Gryt,
tillhörigt slägten Fleetwood från medlet
af 1600-talet till omkring 1798, är nu
styckadt.

Öfverby, gård, se Naglum’s socken.

Öfverby, ett mtl frälse uti Törnevalla
socken, Åkerbo härad och Linköpings län,
vid pass 11/4 mil från Linköping; är köpt
från kronan år 1651 af And. Gyllenklou,
tillhörde 1686 Hägerstjernas arfv., 1700
frih. Ph. Mård er fel t, 1726 fru grefvinnan
Piper på Stureforss; lydde 1852 under
Svenneby i Örtomta; hemmanen Öfverby,
2 mtl frälse, hade 1865: 6 egare.

Öfver-Enhörna, socken, se Enhörna,
Öfver-. Inbyggarnes antal år 1865:
600-Undervisningen bestreds nämnda år i en
fast skola på 3 klasser af en examinerad
lärare; baruens antal var 94; årliga
inkomsten af donationer är ungefär 36 rdr;
nytt skolhus är uppbygdt 1866.

Öfver-Gran, Öfra Gran (1409), Öfra
Gren (1437), socken, se art. Gran, Öfver-.
Inbyggarnes antal 1865: 1,165.
Undervisningen bestrides af en examinerad, eu
oexaminerad lärare och en lärarinna i en
fast skola och 2 småskolor.

Öfvergren, eller Stora och Lilla Alire
gren, ett belt frälse-hemman i Ödsmål
socken, Inlands Nordre härad, Göteborgs
och Bohus län, tillhörande Hvitfeldska
donationen, är tilldeladt gymnasii-fogden
till boställe.

Öfver-Hogdal, Öfra Hoadal, socken,
se art. Högdal.

Öfverhulta, nuvarande Sturehof.

Öfverhärde, by uti Walbo socken af
Gestrikland och Gefleborgs län; 350
inbyggare, 3 sågar, 1 tegelbruk. Här till
drog sig år 1735, att en bonde, Jöns
Larsson, skjöt 2:ne skrufvar in i sitt
hufvud, i det ban lossade sin bössa på ett
par åkerhöns. Skrufvarne kunde ej utan
lifsfara uttagas; de blefvo derföre
qvar-sittande, och Jösse Larsson lefde detta
oaktadt frisk och sund ännu i 21 år.

Öfver- och Ytter-Järna, socknar, se
art. Järna-Öfver. Inbyggarnes antal är
1865: 1,900. Undervisningen bestreds
nämnda år i en fast skola om 2 klasser
samt 4 småskolor af en examinerad och
en oexaminerad lärare samt 3 lärarinnor;
skolbarnens antal 244, deraf 80 i hemmet.
Till skolan hörer ett planteringsland af
14,000 qvadratfots ytvidd; skolans årliga
inkomst i donationer belöper sig till 480
rdr rmt.

Öfver-Kalix, socken, se Calix, Öfver-.
I en tid, då utvandringarne till Amerika
väl ännu äro allmänna, men de första
gyllene förhoppningarne om lätt och
beqväm utkomst i det derför beprisade
landet blifvit reducerade närmare till det
sauna och verkliga förhållandet, så torde
en icke blott till namnet och egna
foreställningar inskränkt, utan verklig
kännedom om de norrländska landskapens
natur och dermed förknippade förhållanden,
äfven vara värd att inhemtas af dem,
som bo i en öfverbefolkad eller af andra
orsaker mindre inkomst och hemtrefnad
gifvande ort. Fördenskull hänvisa vi till
art. Åsele lappmarks pastorat, Luleå,
Skellefteå, Sollefteå, Själevad, Njurunda,
Qvickjock m. fl. och tillägga här till hvad
redan blifvit nämdt under art. Calix, Öfver-,
några ekonomiska uppgifter.

Jordmånen, olika i de särskilda
by-arne, är: i Bränna föga frostländig, sand
och lera; Grelsbyn icke frostländig, sand
och lera; Heden föga frostländig, sand
och lera; Jock frostländig och består
mestadels af sand; Landsjärf, mindre
frostländig, sand och lera; Wännäs
frostländig, sand och lera; Nybyn frostländig,
sand och lera; Svartbyn frostländig, sand
och lera; Rödnpp frostländig, sand och
lera; Lomträsk frostländig, stenbunden
mark; Alsjürf och Kolmjärf lika med
föregående. Mickojärf mindre frostländig,
af sand och lera. Gyljens bruk,
frostländig, sand och lera. — Åkerbruksmethoden:
åkern upplöjes (mestadels om våren) med
vält (plog) samt öfverköres med pinnharf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free