- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
660

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öja - Öja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arealen utgör 1,300 tid, deraf en torfmosse
af 200 tunnland bästa slag bränntorf;
vidare höra hit qvarn, mekaniska
inrättningar, tegelbruk, hvarvid de tegelrör
tillverkades, med hvilka jorden
drainera-des, innan på något annat ställe i Skåne
denna method till åkerns förbättrande
var införd.

Öja, Öija (Öya eller Öbo år 1416)
med Westermo, ett patronelt pastorat i
Strengnäs stift, 6 mil från stiftsstaden,
med 66’v, mtl och nära 2,920
inbyggare. — Öja, modersocken, är belägen
uti Yester-Rekarne härad af Nyköpings
läu. l3/4 mil söder om Kungsör, 2V2
à 3 mil v. s. v. från Eskilstuna, vid 90
fots höjd öfver hafvet, till större delen
norr om Stora och Östra Hjeliuaren.
samt det mellan dem belägna
Hjelmare-sund, till en mindre del söder om dessa
vatten. Arealeu, 0,57* qvadratmil (efter
Tham), 0.5S3 qvadratmil land = 13,492
tid, och 0,ii8 qvadratmil vatten, är
fördelad på 40ij. mtl, af hvilka 18V:t äro
skatte, lVg krono, 21 frälse. Socknen
genomstrykes af hufvudstanimen till en
ur Westerås län inkommande sandås,
hvarifrån utgår åt öster och vester en
rad af sandkullar, hvariutill trakten
omkring norra Hjelmarstranden mestadels
är sänk. Inre landet har slätter å
lerjord, omvexlande med kullar, men böjer
sig småningom norrut och öfvergår
slutligen till en föga kuperad, men
stenbunden och kärrig skogsmark, hvarifrån 2:ne
vattendrag utgå till sjön; vestligare från
Westermo inkommer ett tredje. Landet
söder om Hjelmaren är bergländig, i
vester sandig skogsmark.
Öfversvämningar af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren
inträffa stundom; sålunda fingo till följd
deraf, år 1860, Öjagård och
Svartingstorp, Gärdhammar, Stora Sundby med
Salsta, Wängsjö, Bärsta och andra
hemman i socknen, tillsammans 23’Vg mtl,
1,443 tid mark fördränkt; förlusten häraf
beräknades till 13,486 rdr. —
Inbyggarnes antal, som år 1830 var 1,160,
uppgick 1865 till något öfver 1,300,
som hafva åkerbruk till hufvudnäring
samt ängs- och skogsbruk jemte fiske
till binäringar. Ali fast egendom
taxerades till 1,130,900 rdr imt.

Oya cum annexa in prepos.
Stren<j-nensi nämnes 1314. Patronatsrättighete
utöfvas af egarne till Stora Sundby. De
hafva också bidragit med många gåfvor
till kyrkan, till hvars nuvarande
byggnad, som börjades 1847, exc. De Geer
bidrog med mursten för billigt pris m. in.
samt skänkte 1,000 rdr till ett
orgelverk. 1 kyrkan har Sparre-ätten tvänne
grafchor samt minnesvärd af svart
marmor öfver riksrådet Erik Sparre,
hals-buggen år 1600. Ett hemman i Öja
by är anslaget till kyrkans underhåll
oeh ett af friherrinnan Sack doneradt
till underhåll af den graf, deruti hennes
och den sednare mannens, fältmarskalken
grefve Erik Sparres jordiska stoft äro ned
lagda. Enligt hennes disposition skall
hemmanet förvaltas af hufvudmannen för
Sackiska familjen. — Skolan, som numera
är fast, grundar sig på en donation (af
1725) af fältmarskalken Erik Sparre och
dess fru, Chr. Beata Lilje till Sundby;
denna fond till lön för läraren utgör nu
något öfver 2,000 rdr rmt. Nuvarande
Sundby gårds egarinna har låtit uppföra
skolhus af sten för de barn, som höra
till de under Sundby lydande gårdar,
hvilka äro belägna på andra sidan eller
söder om Hjelmaren, dock med
skyldighet för församlingsboerna att underhålla
detsamma. Dessutom undervisas i två
småskolor; barnens antal inom skolåldern
var år 1865: 168, deraf 46 erhöllo
undervisning hemma, de öfriga
undervisades af en examinerad och en oexami
nerad lärare samt en lärarinna. Skolans
årliga inkomst af donationer är 198 rdr,
deraf 75 rdr blott under gifvarens lifstid.
Af kyrkoherdar må nämnas Petrus A.
Akrelius 1728 († 1751), hvars son, Fr.
Akrel, här föddes; af honom äro nästan
alla under hans tid utkomna
geografiska och hydrografiska kartor graverade
och sjelf har ban utgifvit kartor öfver
Trollhättan, Göta elf, Stockholm m. fi.
— Förnämsta forntida minnet är Sundby
slott, i sitt nuvarande skick intagande
det främsta rummet bland de
arkitektoniska konstverk Södermanland eger, och
en bland de få byggnader, som numera
göra skiil för namnet slott. Af
fornlemningar nämnas runstenar, eu vid kyrkan
och en vid Walby. — De flesta
fiälse-hcmman lyda under herrgårdar inom och
utom socknen. Största egendomen är
Stora Sundby gods, som utgöres af 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free