Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ökna - Ökna - Öknabæk - Öknebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessutom finnas 23 st. gölar. En
mineralkälla förekommer å Torpa egor, der
äfven silfvermalmsskärpningar blifvit funna.
Hemmantalet är 3U,/8 mtl, af hvilka
245 R mtl äro skatte, l5/g krono, 3%
frälse, med ett taxeringsvärde af 701,230
rdr rmt; afgifterna stiga till 9,200 rdr.
Inbvggarnes antal år 1805: 990, steg
1850 till 1,300 och 1864 till 1,425
personer, som hafva åkerbruk och
boskapsskötsel till
hufvudnäringarsamtskogs-handtering och fiske till binäringar.
Jordmånen består af mull- och sandjord samt
någonstädes svartmylla, dels på grus-,
dels på sandbotten. Ängsmarken, 2,623
tid, är till arealen mer än tredubbelt
större än åkerjorden, som upptager 756
tid. Största utsädet är af råg och hafra
med 275 t:r af hvardera slaget, dernäst
af korn 122 V» t:r, af ärter sås 16 t:r
och af hvete blott % t:a (1805 års hela
utsäde uppgafs till blott 372 t:r).
Bräder och kol säljas till Oscarshamn och
Pauliströms jernbruk samt Kibbe
nickelverk. Åtskilliga jerngrufvor bearbetas,
af hvilka Nya Nelssons, Granebergs 2:ne,
Carls och Gyllenbergs grufvor år 1861
gåfvo 7,448 centn.; år 1865 gaf
Granbergs ensamt 3,250 ctr. Ett
pappersbruk anlades 1770 vid hemmanet Qvill;
der har också funnits ett manufakturverk,
men detta nedlades åter år 1863. —
Socknen, efter reformationen afsöndrad
från Alsheda, har en liten täck kyrka
med rundt torn, byggd af sten 1767,
och belägen mellan 57° 26" 9,80 longitud
och 2° 37" 30,15 latitud, på mellersta
åsens betydligaste höjd, som dominerar
hela socknen och är bekransad med
löfskog. Förut skall här stått ett kapell
och först 1766 utverkade bonden Per
Zachrisson Gyllenberg, att Ökna socken,
hvilken möjligen till följd af sina
bergs-sträckor länge varit en öken och deraf
fått namn — blef annex till Alsheda.
Barnundervisningen bestrides
ambulatorisk sedan 1847, med eget skolhus
sedan 1853; antalet barn inom skolåldern
år 1866 var 220. Sockenmagasin finnes
sedan 1814. Bland män, födda inom
denna socken, nämnes lektorn P.
Dahlstedt. — Byar äro: Elmhult, hvaraf 1/2
mtl är militiæ-boställe, Öflandehult,
Ufvanäs, Åmjölkesbo m. fl. — Adress:
Molilja eller Hvetlanda.
Ökna, egendom uti Settersta socken
af Bönö härad och Nyköpings län, 2
mil från Lindö och ’/8 mil från
Svärdsbro gästgifvaregård, består af Ökna, 1
mtl frälse, med bränneri, och Piparvik,
V8 frälse; årliga utsädet 25 t:r råg och
hvete, 21 t:r vårsäd samt 20 t:r potates.
Egare år 1865 frih. J. A. Kantzow. Ökna
mangårdshus är till större delen nybygdt.
Öknabæk, Uknæbæk 1319, hospital
i Stranda härad af Kalmar län, i början
kalladt Norrebygd, var anlagdt i 13:de
seklet, men upphör vid medlet af det
följande att omtalas, och då det åter
under Sten Stures tid förekommer i
handlingarne, är det förändradt till ett
verkligt kloster af Johanniterorden och
kallas Cronabæk; se vidare art. Kronobäck.
Öknebo, Öchneboo, Öchnabo, härad
uti Stockholms län, med Sotholms och
Svartlösa härader utgörande 6:te
fögderiet, innefattar vestra delen af
Söder-Törn, omkring staden Södertelge, beläget
till en ringa del öster, mest vester om
Södertelge- och Jernafjärdarne; begränsas
i nordvest af Gripsholmsviken, i öster af
Svartlösa härad, i söder af Bönö och
Hölebo, i norr af Selebo, i vester af
Daga härader af Nyköpings län; det
innefattar på en areal af 79,935 tunul.
fast mark och 0,373 qvadratmil vatten,
nedanstående 7 socknar med 183 mtl
(enligt mantalslängden), 1847/24 mtl i
173 sjelfständiga hemmansbruk (enligt
Hushållnings-Sällskapets bandi.), (I68ji
mtl på 73,733 tid, deri ej inberäknadt
Öster-Telge socken, som i juridiskt
hänseende hör till Svartlösa härad), och
bebodda 1865 af 6,554 personer (6,200
utom Öster-Telge), hvartill kommer
Södertelge stad med 2,045;
beväringsskyl-diga voro samma år något öfver 200.
Häradet består af omvexlande berg- eller
skogsmark, kulliga slättbygder, sjöar och
kärr, nästan öfverallt natursköna
trakter. Deu odlade jorden uppgifves till
11,015 tid, hvaraf 4,380 äro af god och
6,635 af medelmåttig beskaffenhet; 6,622
tid brukas i tvåskifte och 4,393 i
vexel-bruk; utsädet är 360 t:r hvete, 1,950
t:r råg, 230 t:r korn, 1,535 t:r hafra,
110 t:r blandsäd, 190 t:r ärter samt
2,230 t-.r potates. Naturliga ängen
uppgifves till 4,711 tid; vinterfödda
kreaturens antal till något öfver 500 hästar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
