Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättade stuteri för näranda race, äfvensom
genom halfblod af voightländsk och
engelsk race vid det stuteri, hvilket staten
underhåller på Ottenby, samt det för
hästar tjenliga bete, som de stora
utmarkerna erbjuda. Mot slutet af förra
århundradet infördes till ön Holsteinska
hingstar, hvarigenom en större hästrace
uppväxt. Att någon skogshandtering icke
kan förekomma på Öland, inses af sig
sjelft, emedan skogsbristen der är allmän,
och endast få hemman hafva tillräcklig
skog till husbeholsbränslc. Öns enda
betydligare skog är den på norra ändan
belägna Böda kronopark (10,000 tid),
hvars virke skulle erhålla långt flera
afnämare, om parken hade en hamn, som
lätt kunde beredas i Grankulla-viken.
Vid öfverjägarbostället Sköftekärr är år
1860 en skogsskola inrättad.
Dessutom finnas mindre barrskogar (65,592
qvadratref år 1865) vid Källa och
Köping. De kronan afhända
skogsparkerna, Källa, Sorby, ltamsättra tallar
samt Strandskogen, voro år 1842 i det
närmaste uthuggua och utplundrade, och
marken till större delen uppodlad och
bestående af ofruktbar rödsand: de
bebos mest af fattigt folk, sora fått henne
öfverlåten mot erläggande af årliga
skatten, den det ej mägtar utgöra. Endast
på få ställen finnas för öfrigt i enskildas
ego små väl vårdade skogsparker.
Under åren 1851—1855 hade 2,528,000
qvadratalnsrutor för frösådd blifvit
upphackade och besådde, samt 25,808
tallplantor och 75,000 poppelsnittlingar
blifvit utplanterade på flygsandsfälten. I
Norra Möckleby socken finnes en
bränu-torf-mosse. I Södra Möckleby socken
ligger Ölands alunverk, det största i
Skandinavien, der man vid
alunkoknin-gen begagnar alunskiffer till bränsle.
Utom alun tillverkas der jernvitriol och
rödfärg (af alun årligen c:a 2,000 t:r
och af vitriol 500 till 1,200 t:r), i ett
par socknar bereder allmogen kalk, äfven
utöfver egna behofvet; kalkstenen
brännes med skiffer i fristående fyrar. Bland
öfriga näringsfång förtjena nämnas
betydligt fiske i Hornsviken, "Wedby- och
Weborns träsk; deremot är fisket vid
stränderna i aftagande (dock erhålles
ännu icke obetydligt lax vid öns östra
stränder), och Öländningarne synas icke
hågade för hafsfisket, då man förgäfves
sökt bilda bolag till deltagande i den
vinst, Blekingsboerna tillegna sig, i det de
endast 4 mil söder om Öland fånga den
mesta sillen och fetaste torsken;
brytning och slipning af golf- och trappsten,
som brytes i Kastlösa och kringliggande
socknar (den s. k. Ölandsstenen, en blöt
gråaktig sandsten), samt utförseln af
hasselnötter och honing, begge delarne
ansedda som de bästa i Sverige;
linberedning, sora anses kunna blifva en lönande
binäring till följd af den för linodling
tjenliga jordmånen, när Öländuingarne
förskaffat sig nödig kännedom om linets
rätta behandling; vadmal tillverkas till
afsalu på marknaderna. Qvinnorna
förstå sig mera än anuorstädes på gräs och
örter, och färga sjelfv«f allt hvad de
behöfva. Näst Skåne och Gotland anser
Eneroth Öland bäst lämpa sig för
trädgårdsodling. Äfven sjöfart idkas af Ölands
invånare, hvilka äro kända som djerfva,
modiga sjömän
Ön är skattlagd till 8063/4
förmedlade mantal, deraf 17l/o äro
kungsladugårdar (Borgholm, Ottenby och Horn),
1 frälse-säteri, 682 skatte, 108 krono,
153/4 frälse.
Folkmängden utgjorde
år 1805 22,820 personer
1830 28,061 »
1839 30,724 »
1855 omkr. 35,000 »
och år 1865 37,270 »
Kronouppbörden steg sistn. år till omkr.
202,730 rdr, deraf ordin, räntan 102,000,
kronotionde 15,000 rdr, mtls-penniugar
6,000, bevillningen 13,000 rdr;
skogsplanteringskassans medel till 12,000 rdr.
Utom staden Borgholm (785 inv.),
som fick sina privilegier d. 29 Oktober
1817, har ön på vestra kusten köpingen
Mörbylånga grundlagd år 1820.
Poststation finnes vid Ottenby sedan 1861.
— På södra udden står fyrbåken Långa
Erik, anlagd 1785 af enskild person,
sedan ombyggd och förändrad, sä att
fyrlågan bör synas 4’/2 mil i klart
väder; på skäret Storgrundet vid Ölands
norra udde befinnes sedan år 1845 ett
fyrtorn af sten och sedan 1860 en fyr
på Ispeudd, c:a 2 1/2 mil söder om
Borgholms fyr och ungefär midt för
Skäggenäs; en lifräddningsbåt har blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
