Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ölmevalla - Ölmskog - Ölmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in i berget. Denna underjordiska gång
säges, efter 1/8 inils väg, leda fram till
ett berg vid Qvia i Fjärås socken.
Säkert lärer vara, att öppningen i berget
fordom varit en mörk och dyster
tillflyktsort för de rädda ynglingar i denna
trakt, som, under Carl XII:s krig, ville
hålla sig undan, för att slippa
utskrifning till krigstjenst. — Gårdar:
Olme-ncis eller Örmanäs, 1 mtl frälse-säteri,
med underlydande V2 fr- Ormanäs
eller Ternberg, 2j~ utsockne frälse, samt
flera öar; — Örmevalla prestgård I mtl,
med ’/4 Ormanäs, derunder lagdt af
konung Christian III för prestgårdens
»skrinn- och ringhets skuld.» —
Ilares-torp Vo klockaregård. — Byar äro
Bolg, Berg, Freadalen, Gårdshorn,
Kläp-pa, Dotetorp; enstaka hemman: Fagared,
Flamsnäs, Hallen, Lakjern, Nygård,
Stockeli. -— Adress: Kongsbacka.
Ölmskog, ett mantal skatte uti
Wäse socken och härad af Wärmlands
län, vid pass 2’/4 mil från städerna
Carlstad och Christinehamn, var 1865
taxeradt till 80,000 rdr rmt; deraf
utgjorde då 3/4 mtl, jemte Gummerud 1
mtl frälse-säteri med legosåg af 3
finbladiga ramar, 1U! mtl skatte samt ’/§
frälse i samma socken, ett gods, taxeradt
till 257,000 rdr rmt; egare var
kammarherre C.Sköldebrand på Hellekis.
Olm-skog skall, enligt Fernow, erhållit
säterifrihet omkring 1640.
Ölmstad, Ölmestadha (1430),
Ylmstade 1296, Ölmstade, socken i Wista
härad af Jönköpings län, regalt pastorat
af 2:dra klassen, gränsar i norr till Grenna
socken, i vester till Wettern, i söder till
Skärstad och i öster till sjön Bunnen,
som bildar gränsen mot norra Wedbo
härad. Socknens hemmantal är 46, af
hvilka 2lV8 mtl äro skatte, 3’/2 krono,
2l3/8 frälse, med ett taxeringsvärde af
950,000 rdr. Inbyggarnes antal steg år
1754 till 957, 1805 till 1,104, 1850
till 1,414 och 1864 till 1,550. Inom
socknen äro på rotar förlagda 28 man
af Jönköpings regemente. — Socknen
genomstrykes från norr till söder af de
begge bergssträckningar, som till en stor
del uppfylla Wista härad. Den vestra af
dessa, 2 till 300 fot hög, men med
obetydlig utbredning, stupar tvärbrant i
Wettern, så att man utför den
skogbeväxta bergskammen endast på tre eller
fyra ställen kan komma ner till sjön,
stundom endast med tillhjelp af stegar
eller trappor. Den östra bergåsen är
mera utbredd och långsluttande mot sjön
Bunnen, hvarifrån Allboga-an går genom
socknen. Jordmånen i dc mellanliggande
dalarne är i allmänhet god, bestående
af lera eller svartmylla på grusbotten,
ehuru merändels stenbunden; på skog är
brist. Folket är i allmänhet välmående.
— Kyrkan, belägen 1’/4 från Grenna,
2’/2 mil från Jönköping, har ett högst
besynnerligt utseende, i det att den ena
delen är uppförd i uråldrig byggnadsstil
med krysshvalf och den andra, sednare
tillbyggd, med platt tak inuti och det yttre
i form af en stympad pyramid. Enligt
konung Birgers bref af d. 25 Aug. 1296
erhöll ärkcdjeknen Sune i Linköping,
V3 af Ölmestads och Skärstads socknars
allmänning. Ar 1645 skänktes socknen
jemte Werida, Ilaurida och Adelöfs
socknar åt P. Brahe till lians grefskaps
förstärkande. Barnundervisningen bestrides
i en flyttande folkskola, som dock eger
ett skolhus och ett nytt sådant skulle blifva
färdigt under sommaren 1867. Nyligen
aflidne organisten härstädes L. .1.
Rendahl, har, jemte det han berömligt skött
sin tjenst, vidt omkring sträckt en
gagnande verksamhet genom botandet af yttre
kroppsskador, och sedan ban med
ovanlig framgång belät ungefär 1,000
benskador, blef regeringen genom
länsstyrelsen härpå uppmärksammad, pä grund
hvaraf han, i likhet med hans framlidne fader,
hugnades med en guldmedalj för
medborgerlig förtjenst. Bland kyrkoherdar
vilja vi nämna Andreas Hyltenius, hvars
ena son, Niclas, blef stamfader för adliga
ätten Silfversköld, en annan för ätten
Silt-verchrantz, och en tredje för ätten Hyltén.
Lars Peter Gagner, kyrkoherde här 1827,
är känd genom utgifvandet af flera
andliga skrifter, hvaribland »Catechetisk
lärobok», som erhöll 57,000 subskribenter.
Det s. k. »Dödssprånget», förmodligen
en gammal ättestupa, är en 100 fots
djup spricka i berget vid Wettern, med
eu lodrät vägg i norr, men den södra
något sluttande, så att öppningen, som
ofvantill är 25 fot, nedtill endast är 5
till 6. — Prestgården, 1 1/2 mtl i
Ölmstads by, är väl bebyggd och har en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
