- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
689

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvadan hopp är, att rotfruktsodlingen
kommer att taga mera fart; åt vården af
gödseln egnas ock mer uppmärksamhet.
Åkern indelas vanligen i 8 skiften med
2 eller 3 vallar samt hufvudsakligen hafre
på den öfriga delen af jorden. Genom
.ForseÆo/s-elfvens sänkning af c:a lV4aln
hafva 30 à 40 tid gjorts odlingsbara,
och genom Kolungens, likaledes 100 tid.
Här produceras dock ännu för litet i
jemnförclse raed konsumtionen. Af
öfver-flödsvaror förbrukas utöfver värdet af
afyttrade landtmannaprodukter, till hvars
afsättning tillfälle är nära till hands i
pastoratets talrika handelsbodar. Till Norge
säljes boskapen till någorlunda höga
priser. En förbättrad svinrace är temligen
allmänt spridd. Allmogens hästar äro
väl små, men likväl dugliga till både
åkerbruk och körslor. Andra binäringar
än körslor idkas högst obetydligt, jagten
är föga lönande, till följd af skogarnes
aftagande; fisket, mindre indrägtigt än
fordom, idkas föga. För trädplantering har
heramansegaren Lars Andersson i Öjerud
utmärkt sig. En qvinna i Asnebyn
erhöll 1863 premium för väfnad och
spånad. Under året 1860, mot slutet af Mars,
angreps boskapen allmänt af benskörhet,
som upphörde i Juni, men redan i Juli
angreps boskapen åter af en annan
sjukdom, s. k. tungröta, som dock, genom
kraftiga medels användande, förlorade sin
dödande kraft. All fast egendom var år
1865 taxerad till 1,481,700 rdr, deraf
52,100 rdr för 16 qvarnar och 4 sågar. —
Kyrkan, af sten, är ombyggd 1663,
hvarvid grefvinnan Beata l)e la Gardie bidrog
med 100 daler, den gamla skall blifvit
uppförd 1219- Sockenbibliothek finnes;
år 1843 inrättades
vexelundervisnings-skola; nu finnes en flyttande och 2
småskolor, deri undervisningen bestrides af
2 lärare och en lärarinna; skolbarnens
antal 477, deraf 118 i hemmet; fattiga
barn utackorderas med vilkor att deras
fosterföräldrar hålla dem i skolan.
Längsta kyrkoväg är 3/4 mil. Bland
kyrkoherdar nämnas Brynolphus Haqvini, år
1567, † 1623, om hvilken det heter, att
ban var en lärd man och stod i mycken
ynnest hos ärkebiskop Kenicius; Anders
Eurelius, född här år 1658, blef direktör
öfver landtmäteriet; adlad år 1702 med
namnet Dalstjerna; är känd såsom skald.
Här skall fördora varit ett kapell,
Mustasether (1531), Mosesäter, vid hemmanet
Kyrkebol; stället kallas ännu
Kyrkohagen, som är förvandlad till åker; ett
jordstycke derintill kallas Klockarehagen.
Eldigt Kammar-arkivets äldre handl. hörde
följande hemman till detta kapell:
Kyrkebol, Assarbyn, Högen, Mokeberg, Berga,
Annolfsbol, Halfvardsbyn
. Kapellet fanns
qvar i Gustaf Wasas tid, men blef då
öde. Af konung Johan III tillbytte sig
Erik Stake hemmanet Kyrkebol. —
Allmogen här utmärker sig för redlighet och
ett fromt, hjertligt sinnelag, som icke
rusar mot en med öppna armar, eller
uppenbarar sig i lek och smek, utan i ett
fåordigt allvar, fullt af lif. Sång utgör
dess älsklingsnöjc och ingenstädes torde
man få höra de hänförande Dalsländska
vallvisorna så väl sjungas som här. Bland
fornminnen märkas, på en holme i
Örsjön, några otydliga murleraningar efter
ett befästadt slott, kalladt kung Bores
slott (lemningar efter fyra portar, vända
mot de fyra väderstrecken, skola hafva
funnits); deremot finnas tydligare
lemningar efter en forntida borg i fjelltrakten
vid Wrångbäck, der i samma nejd, för
hvilken allmogen än hyser synbar
farhåga, reser sig det väldiga och sagorika
fjället Borrekoll (se Dybecks runa 1845,
sid. 29, 30, 31), sora genom en
underjordisk gång under sjön Näsöl skall
stå i förbindelse med «Jättestövan», en
grotta i Gunnarsnäs socken. För öfrigt
finnas grafkullar på prestgårdens egor, vid
Strengelund; den s. k. kyrkstenen, enligt
sägnen ditkastad af en jätte, och 3:ne
rör, kallade varp, samt tingsbanor i
närheten af Långabräcken.

Gårdar: Säter 1 mantal frälse-säteri,
hvaraf jjj mtl jemte Katteberg ’/g nr>tl,
Wrångebäck l/32 mtl, utgöra ett gods;
Gullesbyn 1 frälse-säteri, har 1563
tillhört Christoffer Torstensson, på
1600-talet slägten Pauli, och sedan 1824 slägten
Odhelius, jemte underlydande 1/8 mantal
frälse Tåst^byn;—Norra Ornäs !/s mtl,
Södra Ornäs 3/28 mtl och Qvarnen V4
mtl, utgöra ett gods; — Södra Kroken
5/g mtl skatte, raed qvarn, tegelbruk och
såg; — Örs prestgård 1 mtl; — Hällan
1 mtl pastors stom; — Norra Orsberg
Vo mtl, komministers- (sedan år 1698),
Södra Berg 5/8 mtl,
häradsskrivare-boställe; — Halfvordsbyn 3/8 mtl
kaptensboställe; — Tobräcken 3/16 mtl och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free