- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
691

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örberga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogarne samt jagtparken Skäljen, ett
slättland med herrliga utsigter,
företrädesvis frän Nässja- och Orbergahöjderna, der
icke allenast Wadstena stad med dess
lifliga segelfart, utan äfven nästan hela
Wadstena läns slättbygd kunna skådas
med blotta ögat. Mölna-ån stryker förbi
östra gränsen, vid Lankarbron.
Jordmånen består på höjderna af klappermylla
på kalkblandad lerbotten, och i dälderna
af djup svartmylla på lerbotten. Af
Urbergs sockens areal, 0,157 qv.mil (Tham),
0,166 (Hahr) = 3,842 tid, är %:delar
åker och äng (1,400 tunnl. åker);
betesmarken ringa, skog så godt som ingen;
på gränsen till Strå är en mindre
krono-park, Kungs- eller Kastahagen.
Skogseffekterna hemtas från Westergötland och
från 1855 ega sockenboerna att i
kronoparken Omberg årligen få utsy ut 1%
famn ved pr hemman. Hit hörer den
långt ut i sjön belägna klippiga Fagerün
eller Jungfrun. Inbyggarnes antal inom
Orberga uppgick år 1865, efter de olika
civila och ecklesiastika uppgifterna, till
920 à 950 personer. Allmogen skiljer
sig i betydlig mån från Ostgöta-slättbon
i allmänhet; den saknar den för Ostgöten
egna sjelfständigheten i sättet att vara,
men är i alla häuseenden lifligare och
tillgängligare samt mera arbetsam. I
klädedrägt och lefnadsvanor skilja sig
liern-mansegarne föga från ståndspersonerne.
Boningshusen äro i allmänhet med
största omsorg och smak uppförda, jemte
det rummen äro tapetserade och försedda
med kostsamma möbler. Dialekten är
något släpig, men för öfrigt
välljudande. En drängs lön uppgår
sammanräknad till 250 rdr och en pigas till
175 rdr.

Hufvudnäringen är åkerbruk med
boskapsskötsel och bränvinsbränning. Ärliga
utsädet anses gå till omkring 40 t:r af
hvarjehanda höst- och vårsäd samt 15 till 20 t:r
potates för hvarje hemman; månget
hemman tinnes, hvarå spannmålsprodutionen
blifvit uppdrifven till 3 à 400 t:r årh,
men dessa hafva föga eller ingen äng,
endast ett klöfvergärde af 7 till 8 tid,
hvarjemte trädesgärdena måste användas
till bete. Allmännast begagnas
tvåskiftes-bruket, dervid halfva åkerviddeu trädes,
då den andra bärer säd; på några ställen,
såsom Arneherga, Ullevid och Nässja, har
vexelbruket blifvit infördt. Råg, hvete
och korn äro de allmännaste sädesslagen,
i dernäst blandsäd, vicker, ärter och
potates. Af spannmål anses från båda
socknarne tillsammans kunna säljas för 120
à 150,000 rdr. Träd- och
kryddgårds-skötseln är äfvenledes högt uppdrifven.
Som binäring idkas fiske i Wettern, och i
nästan hvarje torp och backstuga
tillverkning af s. k. Wadsteuaspetsar; ölbryggerier
hafva nyligen blifvit anlagda. —
Hemmantalet är 27% mantal, hvaraf 22%
skatte, 2% krono, 2% frälse; för öfrigt
finnas 9 särskilda lägenheter, 13
grena-diertorp, 4 jordtorp, 6 stattorp, 69
backstugor och 4 på viss tid afsöndrade
lägenheter. Hela fastighetsvärdet upptogs
i 1865 års bevillning till 633,600 rdr
rmt. Statsbidragen och kommunala
afgifterna uppgingo 1855 till 12,480 rdr,
hvaraf bevillning för jordbruket 228 rdr,
kostnaden för rustning och rotering 3,030
rdr rmt, jordeboks- och hemmantalsräntor
4,553 rdr.

Örabergh nämnes 1313, och hänföres
i dokumenter af år 1423 och 1428 till
Aska härad. Wadstena kloster har haft
patronatsrätt. Kyrkan, som tros vara från
1100-talet, är på en backe uppförd af
huggen kalksten och i alla afseenden
vacker samt egendomlig genom en
spiraltrappa utanför tornet; hennes längd är
85 och bredd 18 fot; men der
korsgångarne möta hvarandra, ökas bredden
till 46 fot. Hela kyrkan står så djupt,
att kyrkogolfvet ligger 3 fot lägre än
jordytan på kyrkogården. Invändigt
märkas ett furu-skåp, ett altarskåp, ett
jättehem Orgelverket, om 8 stämmor, är
gammalt. Bland kyrkoherdar nämnas
Pal-mær, far och son, hvilka förestodo
pastoratet i 87 år från 1695 till 1782;
hvaremot under nästföljande 23 år 6 pastorer
voro befullmäktigade till tjensten, men
två af dera tillträdde aldrig densamma,
Kyrkoherden P. Kilander, död 1793, var
känd sora flitig fornforskare. I choret
ligga väl huggna grafstenar öfver
kyrko-herdarne Magnus Erici Knoop († 1655)
och Haqvinus Walsbergius († 1675) ra. fl.
— I kyrkoboken finnes antecknadt om
en särdeles mild vinter år 1750, utan
frost och snö, men med starka stormar,
ett svårt snöväder d. 6 Jan. 1772, och
mer än vanligt stormig höst år 1778. —
Barnundervisningen bestrides i en fast
skola om 2 klasser, hvilken är gemensam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free