Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Näringar. Åkerbruket, som, i
förening med ladugårdsskötseln, i det
egentliga Nerike utgör hufvudnäringen och
på slättbygden den enda, har gjort stora
framsteg inom provinsen, hvartill såsom
orsak kan antagas den hos Nerikesboen
erkända företagsamhetsandan, de laga
skiftena, de bättre åkerbruksredskapen,
bigödningsämnena, den genom
hypotheks-löreningarne och andra penningutgifvande
anstalter lättade tillgången till
förlags-kapitaler, den lättade kommunikationen
med bergslagen, hufvudstaden och
verldsmarknaden, samt äfven den hos allmogen i
allmänhet förändrade åsigten om fars
och farfars ofelbarhet i afseende på
jordens skötsel. Äfven har härtill i väsendtlig
mån bidragit Nerikes laudtbrukssällskaps
förvaltningsutskott (ett af de äldsta i
riket, stiftadt den 1 Nov. 1803 af
lands-böfd. Salomon Löwensköld), länets
Hushållningssällskap, isyuuerhet dess 1852
inrättade underafdelningar eller s. k.
häradsgillen, samt landtbruksskolan vid Lund
i Hofsta socken. Resultatet är, att då
år 1822 i af konungeus
befallningshafvande utfärdade femårsberättelse
betvif-lades huruvida jordbrukets afkastning
vore tillräcklig för länets eget behof,
produceras nu å slättbygden ej obetydligt
derutöfver; årliga Öfverskottet beräknas
till 10,500 t:r hvete, 66,800 t:r vårsäd,
10,050 t:r potates; deremot beräknas en
brist uppstå af 9,830 t:r oråg, 3,900 t:r
korn och 800 t:r ärter. Åkerarealen har
på 25 år (1830—55) ökats med 40,000
tid, sedermera lia under åren 1861—65
8,870 tid förut sänk mark blifvit
förvandlad till odlingsbar jord, och bela
den odlade jordens areal har ökats med
33,420 tid. Hela egovidden i medeltal
för helt hemman uppgifves till 512 tid,
deraf 77,is åker, 41 naturlig äng, 375
skogbärande mark. Eu öfversigt af
arealen och jordens brukningssätt inom de
olika trakterna för år 1865 meddelas här
i enlighet med till Stat. byrån ingångna
uppgifter till jordbruksstatistik för länet:
Odlad jord. Naturlig äng. Skogbärande mark. Jordens beskaffenhet. Brukningssätt.
god. [-medelmåttig.-] {+medel- måttig.+} svag. [-två-skiftes. tre-dings. vexel-bruk.-] {+två- skiftes. tre- dings. vexel- bruk.+}
1 Bergslagerna 56,364 tid. 38,438 tid. 662,587 tid. 80 pre. 20 pre. 8 pre. 2 pre. 90 pre.
Skogsbygden*) 39,192 » 29,742 » 220,342 » 6 pre. 65 » 29 » 18 o 25 o 57 »
^ Slättbygden 127,338 » 48,847 » 195,582 » 50 » 40 » 10 » 42 » 15 B 43 «
Städerna 3,935 » 311 » 3,933 » – -
S:a 226,829 tid. 118,338 tid. 1,082,044 tld.| 29 prc.| 55 prc.| 16 prc.| 28 prc.| 13 pre. 59 pre.
Årliga utsädet pr tld uppgifves i
medeltal till 1% kpr hafra, 15/32
blandsäd, 1 t:a korn, 24 kpr råg, 21 dito
hvete, 18 d :o ärter, 6 /jg t:r potates.
Skörd.
År 1835: 322,689 t:r säd.
» 1855: 292,220 » » 213,860 t:r potates,
» 1860: 563,700 « » 452,440 » »
» 1865: 635,760 » » 479,280 » »
Under loppet af år 1865
utskeppades från Örebro och hamnar vid
Hjelmaren 153,835 kubikfot spannmål,
hvilken uppgift också är den enda som kan
lemnas raed afseende på utförseln; till
Wärmland försäljes årligen hvetemjöl, och
några tusen t:r hvete utskeppas till
Stockholm. Lin odlas allmänt, men på långt
när icke till husbehof; hampa
förekommer mera sällan; af båda slagen har
skörden varit år 1865: 53,866 k:r och
13,973 Ut; humleplantering är obetydlig.
Uti Löa byar i Ramsbergs socken
utmärker sig allmogen genom ett väl skött
åkerbruk framför andra inom länet. De
af hvarandra beroende näringarne,
ängsbruket och boskapsskötseln, hafva i
sednare tider, äfven till fromma för
åkerbruket, betydligen förkofrats, dels genom
nyodlingar, foderväxters odling på
trädgårdsjord samt dermed ökad
fodertillgång, dels genom boskapens bättre skötsel
samt racernas förädling. Stamholländeriet
på Riseberga vidmakthålles i utmärkt
skick, och fullblodstjurar af derstädes
befintliga Ayrshire- och Shoutownsracen
försäljas årligen. Mejerier finnas vid
Riseberga och Axbergshammar;
distriktmejerier, inrättade genom räntefria lån,
funnos år 1865, på kapitens-bostället
Björka i Kumla socken, på Alin i St.
Mellösa socken, å Källmo i Karlskoga
•) Nemligen Askersunds landsförsamling, Bodarne, Boo, Göthlunda, Hammar, Hillinge, Kihl, Lennäs,
Nysand, Qvistbro, Skagerhult, Svennevad och Tångerasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
