Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken och på Skoftesta i Kräklinge
socken. Af smör och kött lemnar
ladugården till afsättning på andra orter ett
ej obetydligt qvantum. Föreningen för
hästafvelns förbättrande egde år 1862
en hingst för afvel af rid- och
vagnshästar, stationerad vid Trystorp, två af
percheronsrace vid Ringaby och
Stjernfors, och en af norsk race vid
Hjelmarsnäs. Eu hingst vid I logsjö
omnämndes 1858 såsom öfverträffande alla
hästar i Nerike, både i anseende till
race och formernas skönhet. Fårafveln
har vid några större egendomar blifvit
bragt till en sådan förkofran, att blott
Skåne lärer deruti vara öfverlägset;
getter underhållas blott i bergs- och
skogstrakter. För svinafvelns förbättrande
har införskrifning skett af sviukreatur
utaf Yorkshirerace och croisering med
andra racer har lemnat gynnsamma
resultater. Oaktadt dessa förbättringar i
kreatursskötseln måste dock en del boskap
ännu inköpas. Ett hinder är, hvad
slättlandet angår, bristen på goda betesmar- |
ker, hvilka ej ersättas af de sidlända
träskartade ängar, som här öfverflöda.
Annorlunda är förhållandet i
bergslagerna, der bete och fodertillgång är både
ymnig och bättre. Ar 1861 sökte
läns-agronomeu i afseende på den i
fröbland-niugarne upptagna skogsklöfvern
(Trifolium medium), hvilken, så vidt han kände,
i Nerike blott odlades af naturen, och
detta ganska ymnigt i ängar och
löf-skogsbackar, derpå fästa landtbrukares
uppmärksamhet, att den äfven i hög grad
förtjenar användas som foderväxt på
åkeijorden. Dess förtjenster bestå deruti,
att den uästau aldrig bortfryser, att den
är uthålligare än annan klöfver på samma
växtplats och oftare kan återkomma, att
den trifves äfven på torr och mager
jordmån, samt lätt kan afbetas utan skada.
Tillökningen i kreaturens antal från 1832
till 1859 uppgick till 19,360 af hästar,
oxar, kor och ungnöt, hvaremot en
för-minskuing af antalet får, getter och svin
egt rum. Vinterfödda kreaturens antal
år 1865 var 10,900 hästar, 16,900
tjurar och oxar, 51,450 kor, 17,140
ungnöt, 52,050 får, 630 getter och 14,050
st. svin.
Skogsbruket är, både i och för
sig sjelft och särdeles för bergsbrukets
skull, af största vigt för nästan hela
detta län, emedan äfven trakter utom
bergslagen förse denna med en del af
dess behof af kol. 1 bergslagerna är
skogstillgången i allmänhet tillräcklig för
jerntillverkningen, ja, till och med riklig
i eu och annan socken både der och i
skogstrakten, men på slättbygden i
allmänhet otillräckligt och i några socknar
är total brist derpå. I
laudshöfdinge-embetets sednaste femårsberättelse, för år
1861—65, uppgafs boställsskogars och
allmänningars areal till 279,050,59 qva
dratref, deraf 137,782 indelade till
ordnad skogshushållning. Kronan har blott
tvenne parker, Tysslingen och
Krämaremarken, tillsammans på 6,281 qvadr.ref;
boställsskogarue innehålla 113,913
qv.ref, 2.-ue kronoallmänningar i Kils,
Glanshammars och Axbergs socknar, 33,506
qv.-ref, 9 häradsallmänningar, 126,150
qv.-ref, 2 bergslagsallmänningar i Nya
Kopparbergs socken, 15,680 qv.-ref,
numera skatteköpta, 13 grufveallmänningar,
41,217 qv.-ref, i Nora, Qvistbro,
Rams-bergs och Hjulsjö, Lerbäcks och
Svennevads socknar, mot rekognitionsafgift
upplåtna, en sockenallmänning i St. Mellösa
socken på 1,056 qv.-ref. De inom länet
under regelmessig behandling varande
skogar uppgåfvos 1858, då kronoparker
och allmänningar inräknas, till den
ansenliga arealen af öfver 320,000 tid.
Åtskilliga andra skogar voro genom
gallring beredda till trakthuggning; deremot
fortfar å allmogens sida i allmänhet en
planlös blädning och afverkning. Genom
afdikning af mossar och sanka trakter i
härads-allmänningarne kommer
skogbärande arealen att ökas, då de uppgjorda
afdikniugsplanerna hinna i sin helhet
utföras. Eu forstinan är nu af
landstinget antagen, med 1,000 rdrs årligt
anslag, och resten af hans aflöning
bestrides af Hushållnings-sällskapet.
Skogvaktare-skola finnes vid Skoghall. De
tre sista årens ökade afverkuiugar hafva
ock framkallat ökadt antal sågar och
andra skogskonsumerande inrättningar,
deribland en större ångsåg vid
Svartelfvens utlopp, för tillgodogörande af
Rockesholms vid samma elf belägna skogar.
Genom Hushållnings-sällskapets försorg
hade vid 1865 års slut 171 st. mossar
och kärr, med en sammanlagd areal af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
