Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12,566 tld i 24 socknar, profborrats,
deraf 116 med 5,024 tunnlands areal
blifvit befunna innehålla bränntorf, som
i en framtid säkerligen blir af stort
värde för landets industri. Torflagrets
mäktighet varierade mellan 3 och 28
fot, och askhalten belöpte sig efter
torkning vid 110 grader celsius till minimum |
190 och maximum 486 ’i. Största
arealen och mäktigbeten af vid nämnda tid
påträffade bränntorfslager egde Askers,
Boo, Stora Mellösa, Fellingsbro,
Sköllersta, Bodarne, Hardemo, Axbergs och
Kils socknar; i denua beräkning äro
dock ej intagna de ofantliga torflagren,
de största inom länet och måhända inom
hela Sveriges fastland, som finnas uti
Qvismaredalens sankängar inom Lennäs,
Stora Mellösa, Norrbyås, Gällersta, Ekeby,
Sköllersta och Askers socknar, men som
äro så godt som otillgängliga. Återstoden
af mossar, värda undersökning, beräkuades
till 25,000 tid. Vid Boo egendom har en
från Hannover inkallad torfskärare lem- !
nat undervisning i sin handtering.
Bergsbruket, egentligen
jerntillverkningen, är till betydenheten länets
andra näring, och relativt betydligare
än i nästan alla delar af riket, såsom
det der utgör förnämsta yrket på
åtminstone 1 { af länets vidd. Det är
mestadels grundadt på lika goda och rikliga,
som till bearbetningen åldriga
malmtillgångar. Under sednare åren har
malm-uppfordringen ur 140 à 150 grufvor
(förutom hvilka 600 obegagnade finnas)
uppgått till mer än 2 ’/o millioner ctr,
hvaraf största delen kommer på
grufvorna inom Nora samt Nya Kopparbergs,
Lindes och Ramsbergs bergslager,
hvilkas rika malmfyndigheter ändock visa
oförminskad tillgång. Ur några och
femtio kopparmalmsgrufvor (bland öfver 200)
har upphemtats 265,300 ctr kopparmalm ;
af 150 silfver- och blvmalmsgrufvor lia
26 lemnat 41,000 ctr silfvermalm; af
zinkmalm vid Ammebergs grufvor har
erhållits 610,470 ctr. Af länets hyttor,
hvilka numera äro färre till antalet än i
fordna tider, men hafva en mångdubbelt
ökad produktion, hafva under de
sednaste åren 55 till 60 varit i gång och
i medeltal ’ör år tillverkat öfver ll/2
million ctr tackjern (största
tillverkningen i riket); endast ett gjuteri finnes,
Brefvens, i Askers socken, der
tillverkningen uppgått till 3,450 ctr;
ståltillverkningen vid Carlsdals masugn har
uppgått till 1,268 ctr. Äfven antalet
stång-jernsbruk har nedgått från 65 med 170
härdar (år 1846) till 55 med 109
härdar, hvarvid 1865 smiddes 441,150 ctr
stångjern och 24,546 ctr ämnesjern (näst
Kopparbergs, den största tillverkningen
i riket). Manufaktur- och
ståltillverkningen har vid 30 verk uppgått till
högst 77,500 ctr (år 1861). Af
silfver-verk finnas Hellefors och
Guldsmedshytte; af 150 silfver- och
blyraalinsgruf-vor bearbetades 1865: 26, men endast
13 voro malmgifvande, från 40 till 70,000
ctr; silfverhalten pr ctr verkbly uppgifves
af Siggeboda malm uppgå till 16 à 18
ort, al Guldsmedshyttemalm till 5 å 6
ort, af Kafveltorps malm till 4 à 4,7.r>
ort. Vid Kafveltorp upptäcktes 1863,
att silfver, som erhölls ur blyglansen,
hade en guldhalt af 2,66 à 3 8 ctr
silfver har erhållits i medeltal, af koppar
6,670 ctr vid Ljusnarsberg, Högfors och
Kafveltorp; Mårdsäters kopparhammare
och valsverk ha i sednare åren varit
nedlagda. Aluntillverkningen vid
La-torp uppgår till c:a 2,200 t:r; vid Dylta
tillverkas C:a 900 ctr svafvel, 1,600 ctr
vitriol, vid Ridkärr c:a 1,900 t:r
rödfärg; dessutom finnes Gyttorps krutbruk
i Ramsbergs socken, med 1,600 ctrs
tillverkning, och en kul- och hagelfabrik vid
Guldsmedshyttan; kalktillverkningen
uppgår till c:a 40,000 t:r: tälgsten bearbetas
i Kumla, kimrök tillverkas vid Håkantorp,
krita vid dvarntorp, båda i Askersunds
socken, och vid Åmmeberg; nubb- och
spiksmide idkas i Lerbäcks socken. Inom
Hällefors socken finnas ej obetydliga
porfyr- och hälleflints-lager, samt
marmorlager vid Nora. Genom öppnandet
af Vestra stambanan och af jernvägen
mellan Örebro och Hallsberg, har det
blifvit möjligt att från skogarne på
Tiveden och i Södermanland frakta träkol
till Nora bergslag, på samma gång större
belopp jemmalm kunnat från samma
bergslags lika förråder sändas till södra
och vestra delarne af länet. Arbetarnes
antal vid samtliga bergverken uppgifves
till c:a 4,300.
Binäringar. Utom arbeten till
bruks-och grufvedriften, hufvudsakligen nubb-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
