- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
705

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Örebro Uppstad i Nerike, belägen
under 59° 16’ 30" nordl. bredd, 20,»; inil
Iran Stockholm, 9:,/5 mil från Westerås,
3Vo mil från närmaste stad, Nora, vid
den ansenliga Svartån, ’/4 mil från
dennas utlopp i Hjelmaren, samt utefter eu
sandås, som af nämnda å genombrytes;
är en bland Sveriges äldsta städer, raed
ett något upphöjdt, ganska sundt läge,
sora förlänar en vidsträckt utsigt öfver
den vackra nejden, med dess många
privata landtställen, m. m. Stadens ålder
eller första upphof kan ej med visshet
uppgifvas; men af säkra forntida
handlingar känner man att den existerade
på 1100-talet, och att Westerås stads
invånare år 1107 läto i Örebro gjuta en
klocka, sora remnade vid själaringningen
efter Gustaf II Adolf, hvadan man har
skiil antaga, att staden redan då egde
någon betydenhet; mindre säkra uppgifter,
eller sägner, gå dock minst ett sekel
längre tillbaka. En del författare
antaga, att staden först blifvit anlagd något
längre från Hjelmaren, och hetat
Sveavallar, och att dess invånare af vigtiga
naturskäl funnit sig föranlåtna att flytta
sin boningsplats till det nuvarande Örebro.
Detta namn var dock ingalunda det
ursprungliga för staden, utan stället hette
fordom Eyrarsund, och lärer redan då
varit af vigt, emedan allmänna
stråkvägen mellan rikets östra och vestra
orter framgick öfver detta sund, hvilket
förenade Hjelmaren med en mindre sjö
eller s. k. myr, och hvaröfver man
sedermera slog en bro, hvarpå ställets
namn förändrades till Eyrarsundsbro;
denna benämning, såsom alltför lång,
sammandrogs dock snart till Eyrabro,
Örabro, och slutligen till Örebro; ty
»eyr» är egentligen samma ord sora det
ännu mångenstädes brukliga »ör», d. v. s.
sand eller grus; och har staden sålunda
helt sannolikt fått namn efter sitt läge
vid ett sund med sandiga stränder, öfver
hvilket en bro blifvit slagen. Mindre
rimliga derivationer saknas ej, men
förbigås här. Örebro har alltid varit en
stad af större eller mindre betydenhet,
också är ställets läge naturligen egnadt
såväl till en fast ort af stor vigt under
tider af inre krig, sora till en lämplig
afsättningsort, dels för de närmaste
sädesrika trakternas alster, dels för
bergslagernas produktioner. — Stadens historia
sammanfaller till stor del raed slottets;
detta har i rikets äldre häfder spelat eu
betydande röle; bygdt, eller sannolikare
blott iståndsatt af Birger Jarl, har det
sedermera egt en viss ryktbarhet,
särdeles under Unionstiden, från Kngelbrechts,
Sturarues och Gustaf Wasas strider mot
danskt öfvervälde, eller mot de
högadliga ätternas alltför stora makt. Det
intogs sednast af Gustaf Wasa, som då
i lärer hafva låtit nedrifva det, men innan
kort gifvit befallning om dess
återställande på samma plats; dock synes det
först under Carl IX:s tid hafva blifvit
fullbordadt. Det har tillhört befriaren
Engelbreehts förläning samt sednare hertig
Carl Philips hertigdöme. Dels i staden,
dels på slottet hafva minst 20
herredagar, möten och riksdagar blifvit hållna,
hvaribland, såsom vigtigare, raå nämnas:
1529 och 1537 årens prestmöteu (det
sednare vanligen kalladt Örebro
conci-lium), som voro bland de mest afgörande
för reformationens seger; 1540 års
riksdag, då konungadömet erkändes för
ärftligt inom kon. Gustaf I:s ätt; är 1617,
då en riksdagsordning, jemte
religionsstadga och handelsordniug, här blef
utfärdad; efter hvilken tid ingen riksdag
vidare hölls förrän 1810, då den nu
regerande dynastien blef till thronföljden
kallad. Uti ett vid Hökaretorget beläget
hus, ännu benämndt Kungsstugan, lärer
1540 års riksdag varit hållen, och såväl
kon. Gustaf I, som Carl IX skola der
hafva bott. Såsom riddarehus lärer i
sednare tid varit begagnadt ett f. d.
kronomagasin, sora nu utgör Lifregim.
hussarers rekrytkasern.

För olyckor genom fiendehand, samt
genom pest och vådeld har staden
öfverhufvud taget varit vida mer skonad än
man skulle förmoda. Eldsvådorna hafva,
så vidt man känner, varit få, och blott
en eller två (åren 1380 och 1843) af
någon betydenhet, med undantag af den
sednaste, år 1854, som lade nära en
tredjedel af staden i aska. Redan före
denna brand kunde den visserligen,
jemförd med flera andra landsortsstäder, i
det hela taget, kallas välbyggd, dock
voro endast några få publika och andra
hus af sten; men efter 1854 års vådeld
är Örebro, och isynnerhet den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free