Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återuppbyggda delen deraf, verkligen en af Sveriges
mest välbyggda städer, hvartill orsaken
till en god del får sökas i Ständernas
frikostighet vid beviljandet af understöd
åt de brandskadade.
Staden bildar en långsträckt oval,
upptagande en areal af omkring 118 tid,
deraf 93 tid tomter; nära 25 tid
upptaga torg, öppna platser, gator, m. m.
Den delas i tvenne nästan lika stora
delar genom Svartån (förr kallad
Trosa-ån), som inom staden gör ett fall, och
derefter bildar tvenne fullt kringflutna
holmar, af hvilka den mindre nästan
helt och hållet upptages af slottet. Längre
i norr går genom staden ett mindre
vatteudrag, Hospitalsbäcken kalladt,
hvilket utfaller i åu; dessutom går förbi
norra tullen den s. k. Lillan. Stadens
särskilda delar äro följande: ]^orra och
Södra staden, på hvar sin sida om ån;
Norra och Södra Smedjebacken (utefter
åns begge stränder), till hvilken
benämning den fordua anledningen numera ej
existerar; Slottsholmen och en derinvid
liggande större ö, hvilken numera utgör
en vacker park, samt slutligen den vid
Södra Smedjebacken belägna
Kungsträdgården. Hufvudgatan, den s. k.
Drottninggatan, hvilken sträcker sig nästan
genom stadens hela längd, är den enda
af någon betydenhet; vid denna äro ock
de trenne torgen belägna, neml.
Hökare-eller Silltorget i norr, Yxhammartorget
i söder, samt i medlersta delen af stadeu
Stortorget. Gators namn äro:
Kungsgatan, Köpmangatan, Trädgårdsgatan,
Nygatan, Norra
Jernvägsgatan,Engelbrechts-gatan, Fabriksgatan och Vestra gatan m.fl.
För öfrigt har staden efter branden, så
vidt möjligt var, undergått en
förskönande omreglering. Åtskilliga broar (efter
uppgift 9), bilda kommunikation mellan
de genom ån skiljda stadsdelarne,
äfvensom mellan dessa och de i densamma
belägna holmarne. Husens och
tomternas antal är omkring 360 (273 efter
mautalslängd.), uppskattade till 5,545,770
rdr, och alla utanför staden befintliga
jordegor till 707,442 rdr rmt.
Bevillningen för egendom utgjorde år 1865:
3,975 rdr och för inkomst 13,750 rdr.
Folkmängden, som år 1749 var 2,147,
1780: 3,593 och 1840: 4,227, uppgick
år 1865 till 9,056 personer.
Sedan det år 1624 af Casten Otter
här anlagda gevärsfaktoriet, hvilket ännu
1780 drefs i någorlunda betydlig skala,
i slutet af förra seklet alldeles upphört,
förekommer i Örebro ingen egentlig
fabriksrörelse af betydenhet; bland de verk,
som nu finnas, må nämnas: en tapet-, en
stor vagnsfabrik, en d:o tändsticks-, en
vaxduks-, en stoftfabrik, ett väfveri för
tröjor, ett d.o för strumpor, samt några
andra fabriker, förutom garfverier och
bryggerier. Handtverkares och
fabrikanters antal uppgår till 115. Särskildt må
uppmärksammas den gamla Lindhska
firmans betydliga boktryckeri,
förlagshandel och stilgjuteri, med dithörande
pappersbruk vid Lindbacka utauför
staden; dock lärer rörelsen numera ej
drifvas i så stor skala som förr. — Såsom
i de flesta landsortsstäder i riket, ingå
äfven här jordbruk och boskapsskötsel
till en god del uti invånarnes
näringsfång, ehuru sannolikt med ett visst
förlamande inflytande på yrkena, helst de
till jordens skötsel erforderliga
arbetskrafter ej äro ringa, då till staden, dels
med egande, dels med brukande rätt,
höra ej mindre än 1,320 tid åker, 862
tid äng och 1,663 tid skog och
betesmark, eller tillsammans 3,845 tid (eller
enligt uppgift i Statistisk Tidskrift 4,116
tid, deraf 106 impedimenter), skattlagda
till 29V4 mtl och för det mesta
fördelade på och fästade vid stadstomterna.
Åkerbrukets afkastning anses blott vid
pass till hälften fylla egna behofvet,
hvilket ock lärer vara förhållandet med
ladugårdsafkastningen. Skogen är till det
mesta så uthuggen, eller består af så
oländig mark, att den numera blott till
bete kan användas. Fraktfart till
Stockholm, på jakter, hörer äfven till
näringslängen. — Handeln, som till följe af
flera concentrerande, till stadens förmån
förlänade privilegier, fordom varit
betydlig, har genom förändrade förhållanden
småningom minskats, och har i sednare
tider hufvudsakligen bestått i afsättning
till landsbygden af köpmannavaror,
såsom lin, hampa, tobak, kryddor,
fisk-och kramvaror, m. m., samt i
utskeppning af densammas produkter, för så
vidt de gått utom länet; men numera
bestrides äfven denna del af rörelsen till
en god del af orternas egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
