- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
711

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öredal - Öregrund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Hangelösa by, tillsammans taxerade
till 49,000 rdr rmt (år 1863 taxerades
det hela till 91,200 rdr); arealen är 600
tid, deraf 180 åker, 150 äng och 210
skog. Af egare kan endast uppgifvas
öfverjägmästare Palm 1824, C. U. Brag
1860 och hr Miles Karlström år 1865.

Öregrund, sjöstad och lotsstation i
Uppland och Stockholms län, mellan
60° 20’ 25,40" latitud och 0° 23’ 3,46"
longitud, på nordöstra ändan af den till
Börstils socken hörande Norrön, vid
sundet mellan fasta landet och Gräsöu på
Öregrunds näs, hvaraf namnet, 151/2 mil
land- och 18 (24?) mil sjöväg Irån
Stockholm, 9,2 (8’/2?) mil från Uppsala,
2 mil från Östhammar samt IOV4 ,n’’
från Gefle. Då vattnet började sjunka
undan vid Östhammar, anlade denna stads
invånare, år 1491, med erkebiskop Jak.
Ulfssons, riksföreståndaren Sten Stures
och det, öfriga rådets tillstånd, närmare
kusten Öregrund, som egentligen alltså
är en koloni från förstnämnda stad. Ar
1517 fick en hr Knut Andersson
befallning af kon. Kristians ståthållare samt
borgmästare och råd i Stockholm att
före fastlagen uppbränna staden; dock
skulle invånarne derom på förhand
underrättas. Öregrundsboerna flyttade då
till Östhammar, men befalldes år 1554
att återbegifva sig till Öregrund, till
följd af böndernas klagan öfver
borgarnes intrång på deras mulbete och
fiskvatten. Staden erhöll stapelfrihet af kon.
Gustaf I, Sigismund och Carl IX, den
sednare synes dock 1594 inskränkt
rättigheten till hamnar vid Bottniska viken,
och 1636 eller 1638 blef den förbjuden
ali utrikes sjöfart. De nu gällande
stadsprivilegierna äro af år 1765. Är 1561
blef Öregrund grefskap åt Per Brahe,
men utbyttes snart mot Wisingsö. Ett
Benediktinerkloster skall äfven funnits
här, men troligen blott en kort tid. De
olyckor, som, utom förutnämnda,
öfvergått staden, äro följande: vådeld 1652;
snart åter uppbyggd, ödelades den af
Ryssarne 1719, af vådeld åren 1744 och
1829, hvarefter den väl blifvit mera
regulier, men har alltsedan fört ett
tynande lif, i likhet med grannstaden. —
Öregrund har en ganska liten, blott ett
par hundra alnar lång ooh bred, men
god och säker hamn, 21 till 30 fot djup
mellan södra udden och östra
brohufvudet, 21 fot mellan sistnämnda ställe
och lastbryggan, samt 15 à 16 fot vid
lastbryggans brohufvud; inom östra brons
begge armar kunna båtar under nordlig
storm ligga skyddade för det oroliga
vattnet i hamnen. — Staden är indelad
i 5 rotar, är temligen regelbundet
anlagd, men belägen på klippig grund, så
att alla gatorna äro sluttande ned mot
hamnen. Bland byggnader märkas:
Kyrkan, helgad i katholska tiden åt S:t
Gertrud, af okänd ålder, håller i längd
108 och i bredd 42 fot; tjenar
sjöfarande till landkänning; altartafla|!
anskaffades genom insamling vid 1865 års
riksdag; i en med slagur försedd
trästapel på ett berg öster om kyrkan
hänga tvänne ringklockor. Rådhuset, ett
tvåvånings trähus, beläget vid ett litet
torg, är uppfördt år 1744; i öfra
våningen är lokalen för stadens skola samt
bostad för skolprefekten. Pastorsbostället,
Telegrafstationshuset, inköpt 1862 af
handelsföreningen i Gefle; telegraflinien
mellan Öregrund och Gefle är 16,1
geografiska mil. Bland enskilda byggnader
märkes rådman Lindstedts egendom. Här
är äfven postkontor och tullkammare;
för undervisningen en-klassig Pædagogi,
der år 1861 en lärare undervisade 6
lärjungar. Öregrunds stad och Gräsö
utgöra ett regalt pastorat af 3:e klassen
i Uppsala stift, med en folkmängd af
något öfver 1,900 personer. — Staden
har en areal af 35 tunnl. 20,5 kappl.,
hvarpå uppgifvas vara 153 hus och
tomter efter Rudbeck (242 gårdar och 37
obebyggda tomter efter 1865 års
mantalslängd) (uppgåfvos 1815 af Djurberg
till 250), med tillhörande jordar 695
tid, upptagna till 4’/2 hemman (20 tid
åker, 221 d:o äng, 454 d:o skog och
betesmark); hus och tomter äro taxerade
till 173,380 och jordar till 89,580 rdr.
— Statsbidragen uppgå till 3,300 rdr,
deraf i allmän bevillning 770 rdr. På
staden äro fördelade 9 ordinarie- och 9
fördubblings-båtsmän, och är ny ordin,
rotering åsätt för :J/4 samt extra rotering
för 5/:J-, rote. Är 1810 beboddes staden
af 660 och nu af vid pass 735 invånare,
deribland ännu några qvarlefvor af
ziguenare; näringar äro handel och sjöfart,
handtverk, fiske och åkerbruk. Af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free