- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
712

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öregrund - Örekils- eller Qvistrums-elfven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillgängliga uppgifter för olika år synes de
handlandes autal hafra från 1815, då
det var blott 4, ökats med 8 à 9 inpå
1850-talet, men sedan åter nedgått till 7
år 1865; bandtverkarnes antal har ock
minskats från 11, år 1815, till 8, år 1865.
Stadens handel och sjöfart voro fordom
betydligare, isynnerhet under perioden
1554—1636, då största delen af
Dannemora bergslags jern derifrån utfördes.
Meu jernverken och de angränsande
orterna hafva alltmera börjat skeppa sina
produkter på egua fartyg. På
1770-talet hade staden några och 20 fartyg,
för år 1804 uppgifves antalet till 9
däckade fartyg utom öppna storbåtar; har
nu 3 fartyg om 181 läster. På
1820-talet anlades här ett skeppsvarf, som
dock synes vara nedlagdt. Tulluppbörden
var år’1849: 914 rdr, år 1853: 454,
och år 1863: 2,205 rdr. Af sistnämnde
ziffertal synes staden på sednare åren
utvecklat mera lif i handelu; en
skildring af rörelsen intagen uti en af
norrländska tidningarne, anse vi äfven
böra här få ett rum: »De sydliga och
vestliga vindar, som sedan slutet af
sistlidne Oktober varit rådande i Bottniska
viken och Ålands haf, hafva småuingom
till Öregrund och dess skärgård samlat
eu respektabel handelsflotta af omkring
150 fartyg, hvaraf de allraflesta äro skepp
och briggar från 200 till 5u0 läster,
destinerade till alla verldens trakter,
såsom Ryssland, England, Frankrike,
Spanien, Algier, Egypten, Cap och Ostindien
ra. fl. Dessa svåra trädragare, af hvilka
många äro präktiga fartyg, ligga uu till
största delen här i vinterupplag och
förläna den lilla staden, dess hamn och
redd èn högst ståtlig anblick, så ståtlig,
att de sjöfarande sjelfva säga, att den
ogenomskådliga skog af master, sora
reser sig i Kullboda hamn midtför staden,
erinrar om en af London-Docks. Af
dessa fartyg äro de allraflesta norska;
dock finnas här äfven svenska, danska,
finska, ryska, tyska, holländska och
engelska. Kaptenerna derpå jemte
manskapet, som utgöra tillsammans minst
1,500 man, hafva, jemte den
babyloniska språkförbistringen, gifvit en högst
liflig fysionomi åt staden, på hvars
allmänna ställen norska språket varit det
förherrskande. Postkontoret och
telegrafstationen hafva varit belägrade från
morgon till qväll; för att inkorama i
handelsbodarne har man någon gång varit
frestad att söka bilda queue, och till
stadens restaurationer, af hvilka det ena
betydelsefullt bekommit namnet »Hotel
Skandinavien», hafva just inga andra än
»utländningar» kunnat armboga sig fram.
Det har varit ett lif och en rörlighet
öfver allt, som särdeles angenämt brutit
af mot det vanliga lugnet härstädes.»

— Staden tillhör 5:te klassen, innehade
vid sista riksdagen 62:dra rummet; dess
vapen är ett skepp med utspända segel.
Marknader hållas här i Juni och Oktober.
— Farvattnet utanför staden, från Alauds
haf till Djurstensudden, der fyrbåk af
sten finnes, kallas Öregrundsled, härifrån
norrut till Örskär, der lots erhålles,
kallas Öregrunds-Grep, och norr om
Rörhamn, mellan staden och Gräsön,
Öregrunds redd. Å redden mellan
Dummel-grund och staden är djupet 9 famnar,
med lerbotteu; i blåst med sjögåug från
Öregrundsgrepen måste annan plats sökas.
Bästa hamnen i hela Öregrundsgrepen
anses vara Sladdarö. I Öregrunds
skärgård fann prof. Liljeborg under
sommaren 1867 skelettet af en hvalfisk,
öfvertäckt af omkring ett par alnars djup dy,
och vägande 80 till 90 sktt.

Örekils- eller Qvistrums-elfven,
upprinner uti en mosse på Ödeskölds raoar
i Wedbo härad af Dal, genomskär
Sör-bygdeus härad af Bohus län, der hou
upptager Djupan och det icke
obetydliga vattendraget Hajumsån, i hvilka
fångas stäm (Cyprinus Geses). Elfven bildar
under sitt vidare lopp deu ’/8 mil långa
sjön Kärn, på gränsen mellau Tunge
och Sörbygdens härader, erhåller sedan,
efter att hafva förenat sig vid
Munke-dalsås, namnet Qvistrum (förmodligeu
först Tveström, sedan förvandladt till
Qviström eller Qvistrum), och utfaller
nedanom gården Qvistrum i
Saltkälleviken af Gullmarfjorden. Från
länsgränsen till Kärnsjön rinner elfven lungt,
afbruten endast af några grunda forssar;
söder om nämnda sjö flyter den stridare
mellan djupa bräddar utmed foten af
Kynnefjellet, afbrytande vid vår- och
höstflöden nästan ali gemenskap mellan
gårnarne i detta fjell och de öfriga inom
Sörbygden. Från Kärnsjön sänker sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free