- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
714

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öresten - Örestens slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af innevarande, århundrade bebyggd med
ett gammalt envånings trähus, hvartill
hörde en obetydlig trädgård. Här har
fordom funnits

Örestens slott eller fästning mot förra
danska gränsen, på en klippa vid
Öresjöns utlopp. Fästningen benämnes
omkring år 1366 Örsten och Oersteen,
såsom då anlagd under kriget mellan kon.
Hakon, Waldemar och Albrecht. Med
visshet vet man, att Öresten innehades
1370—1378 af en dansk höfvidsman,
Tyke Petersson, äfven kallad Tyke
Put-ter; anses blifvit år 1383 intaget af
Svenskarne och hörde följande året till
Bo Jonssons förläningar. Ar 1387
öfverlemnades det jemte fästet Oppensten
samt Kinds och Marks härader af r. r.
Algot Magnusson (Sture), hvilken en tid
innehaft Öresten såsom exekutor af Bo
Jonssons testamente, åt drottning
Margareta, som skall förlänat det åt sin
gunstling, Abraham Brodersson. Efter
segern öfver Albrecht fick en af de
verksammaste biträdena under kriget, riddar
Niklis Jonsson Svarte Skåning, Marks
härad i förläning eller pant och
försäkrades om bibehållandet deraf genom
beslutet i Nyköping 1396. Dennes son,
riddare Jöns Xiklisson, vanligen kallad
herr Svarte Jöns, har, 1421, på Öresten
Ijeseglat Björn Niklissons
morgongåfvo-bref. 1 kon. Erik XIILs jordebok räknas
Öresten bland Sveriges slott och län;
hade till fogde en dansk, vid namn Jösse
Larsson, som vid befriaren Engel brechts
ankomst, genast mot fritt aftåg åt honom
lemnade fästet, hvilket derefter förstördes.
Konung Carl Knutsson utgaf väl 1449
befallning om Örest.ens slotts
återuppbyggande, men det verkställdes först år
1460 genom Sten Sture och Erik
Karlsson, af hvilka ett intyg blifvit utfärdadt
den 18 Juli 1469, att då de byggde
slottet på Öresten, kon. Carl tillbvtt sig
Nygård, som ligger under klippan.
Kristian I gjorde i början af år 1470 ett
försök att intaga det, men Sten Sture
uppbådade Vestgötabönderna och slog
honom på flykten. Af kon. Hans’ bref af
den 23 Nov. 1501 finner inan nämnda
konung klaga öfver, att Erik Eriksson
Gyllenstjerna, befallningsman på Elfsborg
och Öresten, öfvergifvit honom och blifvit
hans fiende; i ett sednare bref, skrifvet i
Jan. 1502, uppmanade nämnda konung
allmogen i Westergötland att draga till
Öresten och bränna upp det. Den 17
Juli samma år, sedan prins Kristian
inryckt från Skåne för att understödja de
kungliga trupperna från Bohus län, gaf
sig Elfsborg efter ett kort motstånd, och
tre dagar derefter blef Erik Gyllenstjerna
ihjälslagen i Westergötland af en vildsint
folkhop, för att, enligt våra historikers
uppgift, på honom hämnas slottets
öfverlemnande till unionskonungens son; men vare
orsaken till böndernas grymhet hvilken
som helst, så gifves dock ingen
anledning att misstänka något förräderi vid
slottets öfvergifvande. Ett intyg af den
11 Sept., deri 12 å orten boende riddare
och män af adel edeligen betyga på Sten
Stures begäran, att de icke visste om
något förräderi af »then erlighe godlie hr
Erich Erichson sitt fädernesrige
rettro-dighe som en erlig tros man» etc., torde
ock få gälla som ett giltigt vittnesbörd
mot en falsk beskyllning för förräderi.
Öresten uppgafs efter ett tappert
motstånd af kommendanten Ake Hansson,
som undkom tillika med större delen af
manskapet. Slottet förstördes derpå af
prins Kristian; huruvida det sedermera
blef åter befäst, är ovisst, men det bibehölls
ända till reformationstiden. Det kallades,
så länge det var befäst, i den tidens
skrifter: Cronones slott, och kringliggande
landet kallades länge C/restens län. Med
Öresten och dertill lagda 42 bela och
halfva gårdar uti Marks härad begåfvades
herr Erik Gustafsson Stenbock af konung
Johan för biståndet vid kon. Eriks
tillfångatagande 1568, och lades 1582
ytterligare flera gårdar i Westergötland till
detta Stenbockens friherrskap, hvilket dock
sedan förlorades under hertig Carls
regering, då Stenbock såsom kon. Sigismunds
anhängare, rymde ur landet. Hans son,
riksrådet Gustaf Stenbock, återfick
Öresten den 22 Juni 1613 af kon. Gustaf
II Adolf. Vid reduktionen tillföll slottet
åter kronan och anslogs derefter till
boställe för öfversten vid Elfsborgs läns
regimente; se förestående art. Ar 1702
dog här assessor Gustaf Blixencron, hvars
fader, assessor Mårten Persson Blix,
adlad Blixencron, är känd för att år 1627
hafva afslutat den första
General-Hufvudboken i Sverige. Lemningar af
slottet finnas ännu på det s. k. Slottsberget,
och hvilka, utom rundmurarne, bestå af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free