Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ören, efter K. Maj:ts nådiga välbehag
gifvas åt någon kommendör af
Wasa-Orden [1] till besittning och nyttjande för
sin lifstid, emot det att en tiondedel uti
afkomsten skulle till ordenskassan
inbetalas. Dernäst anslog han i lika fall
och på enahanda vilkor, sätefiet Koberg
i Elfsborgs län med dess gods, afvel och
lösören till benådning af konungen Tör
någon riddare af Wasa-Orden; och
vidare anslogs säteriet Stora Alfhem
»fordna konungasätet vid Göta elf, den tid
hela landskapet bar detta namn,» till en
lifstidsförläning af K. Maj:t åt någon
»för flit och kunskap i
landthushållningen förtjent man», älven med en
tiondedels afgift årligen af inkomsten till
ordens kassor. — De första barnen vid
Ostads barnhem antogos år 1778. För
deras undervisning i läsning, skrifning
och enklare räkning anställdes en
skolmästare; en snickare antogs för att
undervisa i slöjd; en trädgårdsmästare för
undervisning i alla slags planteringar,
fruktträds, rotfrukters och köksväxters
skötsel; spinnerskor och väfverskor
förskaffades från Ångermanland, för att
undervisa i spånad och väfnad, hvartill
både lin, hampa och nässlor skulle
användas. Inrättningens föreståndare,
ekoti.-lektorn Rothof, skulle, i den mån barnen
växte till i ålder och krafter, undervisa
dem, dels i det praktiska af jordbruket,
dels uti »alla tama djurs ans och
skötsel, men isynnerhet boskapens, fårs och
getters, hvarföre der äfven uuderhöllos,
utom särskilda boskapsslag och
arbetshästar, spanska och engelska får,
ango-riska getter och kattor, åsnor och
mulåsnor samt elgar. Lärlingarne skulle i
mån af sina krafter äfven deltaga i
arbetena, och slutligen skulle godsets
kamrer undervisa dem »om svenska
hemmanens olika beskaffenhet, fördelar och
beskattning och de för deras häfd och
tillbörliga skötsel utkomna lagar och
författningar.» Vi hafva så vidlyftigt
redogjort för läroanstaltens plan, derföre
att den ojäfaktigt bevisar huru långt de
män, som uppgjort densamma, voro
framom sin tid.
Emellertid afled Rothoff 1787, Claës
Alströmer hemsöktes af bekymmer och
kroppsplågor, lärarne råkade i osämja,
den yttre hushållningen vanvårdades, och
vid slutet af 1780-talet befanns
inrättningen till Sahlgrenska kontoret
fördjupad i skuld, som vid dess upplösning
måste gäldas. Inrättningen
reorganiserades 1792 med den verkan, att den
1796 återigen var »i full gång», fastän
då icke ännu »uti den höjd, hvartill den
framdeles skall bringas.» Då inrättningen
tillförne icke kunnat underhålla mer än
40 barn, hade antalet 1796 redan ökats
till 60, och skulle ytterligare kunna ökas
till 100. I den nya planen ingick, att
största delen af hufvudgården skulle
bort-arrenderas, barnen skulle blott inom
barnhuset undervisas i läsning och skrifning,
godsets bönder fri kallas från alla skatter
och dagsverken vid gården, men i det
stället skulle hvarje innehafvare af l/4
hemman uppfostra, föda och kläda ett
barn. »Otvifvelaktigt blifva barnen på
detta sätt allrabäst uppfödda och vanda
till bondarbeten, fastän den förfining,
som med första försöket ämnades, till en
tid måste åsidosättas», yttrar d:r Pehr
Dubb i sitt åminnelsetal i
Vetenskapsakademien öfver Claës Alströmer. Denne
efterföljdes af brodern, kommerserådet
Patrik Alströmer, vid hvars död sonen
Jonas Alströmer öfvertog styrelsen. —
Följderna af de nya stadgarne blefvo
barnhusets förbättrade affärer, en stigande
välmåga hos bönderna, bättre helsa och
sedlighet hos barnen. Ar 1825 inrättade
baron J. Alströmer en
vexelundervis-ningsskola och hade 1851 genom
omtänksam hushållning fördubblat barnens
antal; utom i läsning undervisades
barnen i det enklaste af landtbrukets theori
och grunderna i veterinärvetenskapen, i
jordbruksarbeten och skogshushållning
samt i åtskilliga i landtbruket mer
ingripande handtverk och sysselsättningar.
Vid fyllda 15 à 18 år utflytta barnen
såsom drängar eller pigor till
jordbrukare, erhållande då nödig utstyrsel med
kläder m. m. Sedan stiftelsens början
intill slutet af år 1858 hafva 915 barn
der varit upptagna.
Ar 1780 underhöllos 40 barn.
» 1790 » 58 »
»> 1820 » 79 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
