Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östanås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdsplan och trädgård, beväxta dels med
vackra buskpartier, dels raed höga
löfträd af flerfaldiga slag, bland hvilka
björkarne äro sällsynt höga och ståtliga.
Härintill gränsar å ena sidan en
högväxt barrskog och å den andra öppna
åkerfält, öfver hvilka man der och hvar
har en öfverblick af brukets, vid
särskilda vattenfall belägna, under sednare
åren nybyggda, prydliga verkstäder. På
stället finnes en tafvelsaraling af ganska
stort värde, den s. k. von Gerdtenska,
inköpt af förre egaren, hofmarskalken
U. Croneborg och bestående af mellan
80 och 90 mer eller mindre värdefulla
arbeten af såväl äldre som nyare mästare.
— Elfsbacka bruk anlades först år 1642,
med 1 hammare och 2 härdar, af
borgmästaren i Carlstad, Lars Ingemarsson;
sedan anlades 1656 ytterligare 1
hammare och 2 härdar af dåvarande egaren,
rådmannen Gustaf Börjesson; härefter har
bruket innehafts af den på sin tid rika
och mäktiga slägten Kolthoff; öfvergick
sedan till familjen von Hofstén och
vidare till Heijkensköldska slägten samt
köptes 1827 af hofmarskalken och
riddaren U. Croneborg, hvars söner,
kammarherren W. Croneborg och brukspatron
Hj. Croneborg, för närvarande äro egare
till denna egendom.
Allt från den tid, då bruket anlades,
har tysksinides-methoden varit använd,
och tillverkningen utgjorde, sedan på
1830-talet ytterligare en tyskhärd blifvit
uppsatt, årligen c:a 4,000 skU
stångjern, men sedan verket under åren 1856
—58 undergått en fullständig ombyggnad
och i stället för de 5 tyskhärdarue lika
många lancashire-sraälthärdar och ett
valsverk för jernets utsträckning blifvit
uppsatte, har tillverkningen stigit till 40 à
50,000 centner årligen. Vid
smidesverk-städernas ombyggnad anlades ett gjuteri
och en mindre mekanisk verkstad för
tillverkande af vid byggnaden och för
verkets framtida underhåll erforderliga
större gjutpjeser; för öfrigt finnes på
stället såg för tillgodogörande af timmer
från de vidsträckta, till bruket hörande
skogarne, en qvarn och en
manufaktur-smedja. S. k. pumpborrar tillverkas här
sedan år 1860; de hafva visat sig vara
ganska ändamålsenliga och väl gjorda.
Priset på hvarje sats, bestående af 4 à 5
borrar jemte borrstång, är några och 40
rdr rmt. Såväl verkets byggnader sora
bruksfolkets bostäder äro uppförda af sten
och hafva ett särdeles prydligt utseende.
— Jernväg är anlagd från bruket till
Lersjön.
Den herrliga naturen på stället, parad
med den smak, som gjort sig gällande vid
alla dessa anläggningar, skänker den
besökande ett verkligt nöje, om han
företager en promenad till de olika verken,
hvarför vi tillåta oss inbjuda läsaren att
vara oss följaktig på en sådan
spatser-gång. Vi utgå då från herrgården norrut
genom en allé, hafvande till höger invid
skogsbrynet de under sednare åren
nybyggda, högst prydliga, af sten uppförda
uthusen, och komina genom åkerfälten,
under det vi hafva framför oss
omvexlande taflor af utsigten såväl söder- som
norrut, till sjön Mangen. Här vända vi
och träffa vid åns första vattenfall den
s. k. smältsmedjan, hvarest idogheten och
fliten ge sig tillkänna i det dån, som
förorsakas af arbetet i de 5
smälthär-darne och af de två stora
raumblings-hamrarne; härifrån fortsätta vi och pas
sera först en större envåningsbyggnad
med frontispis, hvarest småltsinedjans
arbetare bo, och sora tillika inrymmer en
skolsal; sedan påträffa vi sågen och kunna
härifrån fortsätta vägen antingen utefter
den bruket genomlöpande jernvägen eller
ock genom den s. k. promenaden, en
liten väg utefter ån. Vi välja denna
sednare väg för att en stund draga oss
undan industriens buller och missljud, och
hvila ut vid forsens sorl i den svalkande
skuggan under de lummiga träden. På
den åns slingringar följande lilla vägen
gå vi nu åter sakta framåt, skönjande
snart mellan träden den täcka
förvaltare-bostadeu, hvilken är belägen invid ån,
hvars båda stränder här förbindas medelst
en körbro, och raidteraot hvilken ligga
två stora spanmålsniagasiner.
Förvaltarebostaden, uppsatt för något mer än 30
år sedan, är en liten täck byggnad, som,
från alla håll synlig, tager sig
förträffligt ut och särdeles bidrager till taflans
förskönande; lugnvattnet, sora bildas af
den nedanför belägna dammen för
valsverket, sträcker sig här förbi och bildar
utanför byggnaden liksom en liten sjö.
Vägen för oss nu förbi de ån på båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
