- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
753

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österberga - Öster-Bergslagen - Öster-Bitterna - Österbo - Österbor - Österby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skatte i Runtuna socken, Rönö härad
och Nyköpings län, lyda under Sorby
säteri; de äro skatteköpta 1718 och
1753; hafva å egorna en runsten,
hvarpå man läst: –stain:
&l)an: si: at: fatljur: sin:
Vtilil-Ija[tbu.

Öster-Bergslagen, en af St.
Kopparbergs läns fyra hufvuddelar, utgörande
länets sydöstra dal, omkring Dalelfven,
och innefattar, på en areal af 51,230
qvadratmil, deraf 3,320 vatten, Säters
fögderi, med undantag af Gagnefs s:u,
samt Kopparbergs och Näsgårds
fögderier, med länets trenne städer, Falun,
Hedemora och Säter. Befolkningen å
landsbygden uppgick 1865 till 59,520
och i städerna till 7,215 personer.

Öster-Bitterna, Österbitterna (i
jordeboken), socken i Laske härad af
Skaraborgs län, se art. Bitterna. Tillägg:
Öster-Bitterna ensamt innefattar, på 5,415
tid, lOjjj mtl skatte, 1 krono,
tillsammans 16}-jj mantal (323 tid på 1 mtl),
bebodda af öfver 700 personer pä 141
matlag, och taxerade till 258,100 rdr,
deraf 16,000 rdr för statens egendom.
Största gården, Olstorp, 1 mtl,
kronosäteri.— Hemmans-namn äro: Bjurdam,
Damsholmen, Damsåsen, Ilaråsen,
Kroken, Kyrketorp, Längöhohn, Ramnö, L:a
Ringstad, Myreberg, Svar/varebo,
Tubbetorp, Åkatorp, Åsa och Öster-Bitterna,
den sednare på 5 skatte, 1 frälse-stom
och l1/., frälse.

Österbo, masugn i Bjuråkers socken
af Norra Helsinglands fögderi och
Gefleborgs län, vid pass 4 mil fråu
Hudiksvall, med en medeltillverkning under åren
1861—63 af 10,636 ctr tackjern, af
malm från Utö, Wigelsbo samt grufvor
i Uppland och Roslagen; har samma
egare som Strömbacka och Hedvigsfors
bruk.

Österbor, by uti Östra Fernebo
socken af Gestrikland och Gefleborgs län,
eger på 7 mr, 30V3 öresl., taxerade till
60,400 rdr, 17 åboer. Här är
gästgifvaregård.

Österby, betydligt jernbruk med stor
jordegendom i Films socken och
Dannemora tingslag af Uppsala län, är
beläget i trakten af Fyrisåns upprinnelse,
vid vestra ändan af den s. k.
Stordam-inen och kring Opp-, Herrgårds- och
Nedra dammarne. Österby gård lärer
omnämnas redan i handlingar från 1296
och 1335. Med sannolikhet antages,
att bruket blifvit år 1565 på kronans
bekostnad anlagdt för svafveltillverkniug,
hvartill kis erhölls från Dannemora
grufvor; men jerntillverkningen, som lärer
drifvits något tidigare, blef här snart
nog den enda. Såsom förste auläggare
nämnes en s. k. »Befallningsman», Lars
Hansson, och bland de flera personer,
som i äldre tider utöfvat nyttjanderätt
till, eller haft inseende öfver bruket,
anföres eu Hans Siversson, under hvars tid
här, är 1613, funnits 4 hyttor och 4
hamrar. Ar 1622 utarrenderades det till
Paul Auliander; men då denne ej
uppfyllde arrendevilkoren, upphäfdes
kontraktet redan 4 är derefter, och ett
annat upprättades med Welam Giliusson,
hvilket ytterligare stadfästades är 1627,
då detta bruk, jemte Leufsta och Gimo,
uppläts på arrende åt nämnde Giliusson
tillsammans med Louis De Geer, men
sedermera innehades de, från 1633, af
den sednare ensam, intill 1643, då ban
I köpte alla tre bruken till frälse, hvilket
år 1687 stadfästades för hans arfvingar;
dock skulle, särskildt för österby, en
rekoguitionsafgift af 1,600 daler s:mt
årligen till kronan erläggas. Nu först
fick det förut lamt drifna verket en
lifligare fart; utvidgningar och
förbättringar företogos i alla riktningar; blaud
annat införde De Geer det förut i
Sverige okända wallonsmidet, hvartill såväl
arbetare som bruksbetjente från
Nederländerna iuförskrefvos, och många af de
då inflyttade wallon-slägterna, såsom
Pou-sette, Bedoir, Bonnier, Hübinette, m. fl.,
återfinnas ännu bosatta i Upplands
bergslag. der de befatta sig med bruksrörelse,
och ai’ deras ögon, anletsdrag och hår
kan man ännu skönja deras franska
härkomst. De Geers slägt (härstammande
i 9:de led från Florent de Hamal från
Brabant, som antog namnet De Geer),
stadfästades 1687 i dess eganderätt och
behöll bruket till 1750, då det inköptes
af handelshuset Carlos A Grill, och
genom gifte med den sednares dotter blef
en Peill också delegare; men efter Grills
död köptes Österby af fru A. J. Grill till
Söderforss, hvilken åter dels skänkte, dels
sålde hälften deraf till sin systersou, bruks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free