Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östergarn, socken på Gotland, med
Ardre och Gammelgarn, ett konsistorielt
pastorat af 2:a klassen och Wisby stift,
med 24Vg mtl, bebodda af nära 1,700
personer. — Marken är till större delen
bergig och ojemn, vid Östergarn
isynnerhet finnas höga, tvärbranta och långa
bergssträckningar. Rådande jordmån är
kalk och sand, med klappersten vid ytan;
dock tiunes äfven svartmylla, särdeies i
Ardre. Skog växer öfverallt tillräckligt,
på flera ställen utöfver behofvet. Den
öppua jorden uppgafs år 1818 till 750
tid, hvarpå årliga utsädet var 410 t:r.
I pastoratet fuunos samma tid 5 med
privilegier försedda kalkugnar. —
Östergarn, modersocken, är belägen uti Wisby
läns norra fögderi och Kräklinge ting,
4\., in il sydost från Wisby, vid hafvet,
och 50 fot öfver detsamma. Arealen,
0,129 qvadratmil land = 2,985 tid eller
1,676 qvadratref och 10 tid vatten, är
fördelad på 8 mtl, taxerade till 188,300
rdr, förutom verk, som taxeras till 27,700
rdr, och bebodda af vid pass 725
personer, 460 flera än år 1810. — Näringar
äro åkerbruk, kalkbränning och ganska
betydligt fiske; här äro Sandviks och
Katthammarviks hamnar,
Strandridare-gàrden, tullinspektors-boställe; Östergarns
lentille-fyr, mellau 57° 26’ 29" latitud
och 0° 55’ 57" longitud, har en
fyrmästare och två fyrbetjenter; årlig
marknad har hållits i Juni å Hallevederum.
Fiskeri-idkande inom detta och Älskogs
pastorater hafva år 1866 förenat sig om
bildande af ett försäkringsbolag under
namn af »Östra föreningen», i likhet med
de förut på ön organiserade Sydöstra
och Sydvestra. — Östergarnsberget är ett
tvärbrant, skogbevuxet och särdeles
vackert berg, hvarifrån vidsträckt utsigt
erbjudes; vid dess fot träffas vackra
petri-fikater. — Kyrkan är för liten för
närvarande befolkning och saknar torn; efter
4 nerbrutna korshvalf, hvilka bildat
skeppets betäckning, finnas tydliga spår. —
Barnundervisningen bestrides i en fast
skola på 3 afdelningar af en lärare för
c-.a 90 barn, medan 15 undervisats i
hemmet, 2 i enskilda läroverk. Till
skolan hörer 24,000 qvadratfots
planteringsland.
Socknen har flera historiska minnen.
Sedan Ryssarne den 3 Augusti 1715
landstigit vid Herrevik, plundrade de
prestgården här och några bondgårdar
deromkring, samt afseglade dagen derpå,
medförande den 68-årige kyrkoherden
N. L. Neogard och tre gamla bönder
såsom fångar. Efter två år blefvo de
lösgifna och återkommo efter ganska svår
behandling. Den 9 Juli 1717 landstego
Ryssarne åter här med 1,000 man
under amiral Apraxins befäl. Dåvarande
landshöfdingen på Gotland, G. von
Psilander, samlade vid pass 1,400 bönder
och gick fienden till mötes; men när
bönderna fingo se Ryssarne, togo de
genast till flykten och lemnade både
kanoner och befäl, hvarpå Ryssarne
plundrade närmaste socknar och bortförde en
mängd boskap, bräder, tjära, kyrkornas
redbarheter t. o. m. dess klockor m. m.
Enligt annan berättelse skall Psilander
sedan samlat folket i Wisby och
marscherat mot fienden. Men då de hunnit till
Kräklingbo hade Ryssarne redan derifrån
begifvit sig af med rofvet, emedan de
blifvit skrämda deraf, att en inäugd
stockar blifvit målade som kanoner,
hvarjemte qvinnorna, utklädda till karlar,
placerat sig på en höjd, derifrån de för
Ryssarne togo sig ut som djerfva
Caro-liner, hvarföre ock de förra begåfvo sig
af i största hast. — I Juli 1838
hittades af en flicka vid torfgräfning ett
guldmynt om 21/., dukaters vigt, med inskrift:
»Edvardus D. G. Rex Anglor Fraucor
Dominus Hiberniæ et Aqvitaniæ»,
så-I lunda slagen mellan 1272—1377. —
Flera ganska välbyggda gårdar finnas,
såsom; Katthamra 3/16 mtl med Thomasse,
mtl (tax. till 20,000 rdr), egare
handl. Kolmodin. — Katthamra 5/32 mtl,
med Grogarns V4, Thomasse och
Wassmunds , 3/3.2, eges af enkefru Hägg.
— Wika 1 4, med Katthamra X/Z2, eges
af en handlande. — Gutenviks */<» med
Thomasse Vl84, Katthammarviks nya
kalkugn och Syssne kalkbruk. — St. och L:a
Hamra (Hammars), hvardera af V« mtl,
med 3/64 i Wassmunds eges af
landtbrukaren C. Hägg.— Hallgjerds l/4 mtl
(Hallgårds). — Katthammarsviks gamla
kalkbruk och en såg egas af intressenter. —
Prestgården V* mtl. — Ganne, Halfvede,
Djufvike, Hassle, Sigdes, Rodarfve, Bengt,
Sanda, Filippuse, Kopungs, Fackle och
Falhammar äro hemmansnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
