Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mångfaldigt som rikt utrustadt med
näriugs-och utkomstsätt, med utvägar både för
produktion och omsättning. I äldsta tider
anses landet hafva varit allmänt
skog-beväxt, hvartill man slutar af de många
ortnamn, som ändas pä kind (af
anglosaxiska ordet kynda, antända eld, svedja);
kind betyder äfven sluttning, således ett
kuperadt land. Ännu år 1328, vid en
undersökning om biskopsvisitationerna i
Östergötland, upplyses, att somliga delar
voro uppfylda med skogar och träsk samt
endast tillgängliga under vissa årstider.
Dessa voro sannolikt trakten åt
småländska gränsen, åt skogen Holaveden,
öfver hvilken ingen vågade sig under
den tidigare medeltiden. Några ha åter
uti de stenrösen och spår af åkertegar,
som förefinnas i nu ej upptagna marker,
i hagar o. a. sökt bevis derför, att
odlingen i en del trakter skulle varit mera
utbredd än i våra dagar. Man vill föra
dessa odlingar tillbaka till tiden för
träldomens afskaffande, i det man antager
att de frigifna här skulle med
husbondens tillåtelse slagit sig ned, och hvarje
karl eller hushåll för sig med egen kraft
röjt de små Säckarne eller med sina
ofullkomliga redskap förr upptagit den
tuunare än den djupare jorden. Visst
är, att ali koloniserings historia visat,
att kulturen oftast går uppför dalarne,
utmed vattendragen. En tidig odling
i Östergötland med de bästa sädesarter,
isynuerhet hvete och ärter, omtalas
äfven; likaså grufvor i mängd.
Hufvudnäringar äro nu ett högt uppdrifvet och
ymnigt afkastande åkerbruk, af stort
omfång i bela slättbygden, och ständigt
tillväxande i skogs- och bergsbygderna,
en uuder sednare åren ökad foderkultur,
till ersättning för det genom uppodling
af ängsmarkerna allt sparsammare
förekommande naturliga ängshöet, och
dermed småningom förkofrad boskapsskötsel;
skogsbruk, aftagande i betydenhet, men
ännu i eu del orter löuande, betydligt
bergsbruk i nordliga delen, ehuru numera
blott omfattande förädling af införda
ru-dimaterier, och i en af de södra orterna
af en stigande vigt, utöfver nästan hvarje
annat af detta slag i bela riket. Länge
skänkte jordens bördighet inom flera
delar af länet rika skördar, utan att
synnerlig omtanka eller skicklighet fordrades
till deras framkallande. Denna naturens
frikostighet, i förening med en viss
tröghet i folklynnet, höll åkerbruket länge
på en låg ståndpunkt, så att
Östergötland i detta hänseende stått efter flera
af natureu mindre gynnade provinser.
Nu är förhållandet annorlunda;
jordbrukets förbättring genom nyodlingar,
vattenaftappning, grunddikning, ett
allmännare bruk af förbättrade redskap m. ni.
fortgår oafbrutet. I sednare tiden har
under 5 år omkring 10,000 tid blifvit
uyodlade, samt flera större sjösänkningar
utförda, deribland sjöarne St. och L:a
Rengen, Jernlunden, Asunden, Emmern,
Striern och Nimmern samt vattendrag
inom Tjellmo socken, hvarigenom
tillsammans c;a 10,000 tid blifvit
förbättrade. Ur berättelsen om
landtbruksinge-niörernas förrättningar, under året 1865,
visar sig, att större arbeten förekommit
vid Åbylund, Häckencis, Hageby och
Wilseberga, tillsammans 4,685 qvadratref, att
på flera ställen underdikningsarbeten, vid
Sorby afvägning utförts och profilkarta
aflemnats för en vattenafleduing af 15,948
fots längd. Hushållnings-sällskapet
(stif-tadt 1813) och dess filialafdelniugar
utveckla mycken verksamhet, och dess årl.
landtbruksmöten samt sammankomster äro
talrikt besökta. Landtbruksskola för
utbildande af dugliga rättare är, med
bidrag af statsmedel, inrättad vid
Hush.-sällskapets egendom Haddorp, der äfven
mejeri och ett staten tillhörigt holländeri
finnes.
Af länets fasta marks areal, 1,968,340
tid efter Hahr, 1,636,560 tid efter
bidrag till Sveriges officiela statistik
(Forsell uppgaf bela arealen till 1,920,000
tid), uppgick 1865 den odlade jorden
till 352,613 tunnl. (uppgafs af Hahr år
1855 till 277,819 tunnl.), är 1810 till
blott 120,470 tid. Man har beräknat
utsädet i medeltal till:
1818—22. 1830-42. 1848—50. 1860 -65.
A f säd
81,740 t:r. 97,550 t:r. 104,596 t:r. 136,000 t:r.
^ f |) O t ä 16 S
13,840 t:r. 45,400 t:r. 35,500 t:r. 118,000 ur.
och afkastningen till:
A f säd
1855 1865
602,800 t:r. 634,725 t:r. 1,059,000 t:r.
ÈL f |) O l B t G 8
185,440 t:r. 291,290 t:r. 730,700 t:r.
Största utsädet är nu af hafra 59,100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
