- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
769

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t:r, dernäst råg 52,900 t:r, blandsäd
34.715 t:r, korn 16,900 t:r, hvete 11,300
t:r, ärter 7,620 t:r, vicker 3,325 t.r,
bönor 230 t:r. Ärliga utsädet pr tid
uppgifves till 24 kpr hvete, 28 kpr råg,
1 t:a korn. 1 t:a 10 kpr hafra, 1 t:a
8 kpr blandsäd, 24 kpr ärter, 7 t:r
potates, af andra rotfrukter 4 II, af linfrö
20 k:r. Brukniugssättet å länets
slättbygd är dels vexelbruk, raer eller mindre
ordnadt, dels ock öfvervägande
tvåskiftesbruk.med der och hvar förekommande
vexelbruk. Öfverskottet af spannmålen
försäljes dels till handlande i städerna
Norrköping, Linköping och Wadstena,
dels ock till ett engelskt bolag, som för
större spanumälsuppköp inrättat stora
magasiner med tillhörande torkrior vid
Mems, Norsholms och Bergs
kanalstationer samt i närheten af Wadsteua hamn.
Af inrättningar för sädens
tillgodogörande till mjöl, i hvilkeu form den ock
delvis afsättes, funnos å landsbygden år
1850, Hof gårdens ångqvarn inberäknad,
ej mindre än 281 tullqvarnar, med 707
par stenar, och 365 husbehofsqvarnar.
Häraf äro ej ringa antal förenade i s. k.
qvarnbyar vid länets större vattendrag,
såsom Tanneforss vid Stångån, Mjölby
och Öjebro vid Svartån, tillsammans 34
qvarnar af 114 par stenar, Motala o. a.
Till åkerbruket kuuna äfven andra
kulturväxter föras, såsom linser på en och
anuan ort, för att tillsammans med råg
användas till bröd. Lin odlas betydligt
nog i några orter, i de flesta i mer eller
mindre inskränkt skala och endast till
husbehof; 1865 års skörd uppgifves till
990 t:r linfrö och 12,100 III
spåuads-ämue. Hampa förekommer högst sällan.
Humla odlas likaledes föga, utom i
Ske-devids och Skällviks socknar. Af
rotfrukter hafva dels atskilliga nya slag af
potates blifvit försökta, dels odlas
kålrötter, rofvor och morötter vid några
herrgårdar, hufvudsakligen till foder;
hvitbetor odlas äfven, tobak förekommer mest
å stadsegor; oljeväxter, såsom vallmo
och rapsat, äro ock begaguade vid
herrgårdar. 1 trädgårdarne odlas flera slag
af kål och bönor. Dagsverkspriserna hafva
på sednare åren under sommaren vexlat
mellan 75 öre à 1 rdr 37 öre för man
och 50 à 75 öre för qvinna, samt under
vintern mellan 60 à 75 öre för man och
25 a 33 öre för qvinna. Den naturliga
ängen var år 1855, enligt
Hushållnings-gillenas uppgifter, 220,741 tid, men ar
1865, enl. »Bidrag till Sveriges officiela
statistik», 194,796 tid. Foderodlingen är
dock i starkt tilltagande. Pa länets 96
qv.-mil utgjorde 1862 antalet af foderväxter:
79 helgräs.
74 halfgräs.
44 ärtväxter.
S:a 197 = pa Smålands 268 fjvadratinil
och — på Bohusläns 43 qv.-mil; 24 fler
än på Westergötlands 153 qv.-mil, 30
mindre än på Skånes ungefär lika stora
areal. År 1865 skördades 8.893,625 W
hö och 465,845 lit grönfoder.

Boskapsskötseln, som företrädesvis
bedrifves i skogstrakterna, framgår i
jemnbredd med åkerbruket, och
ladugårdsskötseln har under sednare åren gjort
stora framsteg och lemnar rätt betydligt
öfverskott till afsalu. Antalet underhållna
kreatur uppgifves på olika tider:

1818 1850 1860 1865

Hästar. . . 25,000. 21,200. 17,100. 19,000.

Oxar. . . . 20,600. 27,500. 39,500. 40,200.

Kor .... 44,600. 63,300. 70,800. 87,000.

Ungnöt . . 13,900. 20,500. 23,300. 24,250.

Får .... 50,700. 75,J0U. 83,500. 89,375.

Svin [1] . . . 43.900. 40,300. 32,750. 28,242.

Getter . . . 1,700. 1,600.– 608.

På flera egendomar ha blifvit
inrättade ändamålsenliga mejerier och trenne
dylika å mindre gårdar, medelst anslag
fråu Hushållnings-sällskapet. Under
perioden 1860—1865 har bildats ett
enskildt bolag, som för omkring 15,000
rdr från England uppköpt och inom
länet uppställt ett staiuholländeri af
kort-hornsdjur vid Allonö, dit äfven
holländeriet från Östanå i Stockholms län
blifvit förflyttadt, A lägenheten Djurön
vid Bråviken är inrättadt ett holländeri
af den större holländska racen; ärligen
utlottas derifrån 2:ne skattekalfvar bland
Wikbolands fögderis jordbrukare, som få
desamma lösa mot en afgift af 41’2 rdr
pr stycke.

Ortens vigtigaste kreatursmarknad är
i Skeninge. Torgdagar hållas, utom i
städerna, i Kisa, Mjölby, Boxholm,
Tjellmo m. fl.

Skogarnes afrödjande har, i följd af


[1] Svinafveln är här till antalet störst näst efter
Skånes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free