- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
770

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådt pris på skogsprodukter och mången
mindre omtänksam jordbrukares beredande
af ali sin mark till odling, utan afseende
på framtida skogsbehof, fortgått så, att
numera endast mindre trakter i länets
norra, sydliga och sydöstra delar ega skog
till afsalu, hvaremot öfver dess mellersta
del, från Wettern till stranden af
.Bråviken, sträcker sig ett bälte, inom
hvilket flera socknar äro fullkomligt
skoglösa och de flesta sakna skog till eget
behof. Länets skogar bestå
hufvudsakligen af tall och gran, med någon
tillblandning af björk och annan löfskog.
I bergsbygderna intager björken bredvid
barrskogeu ett större och tillväxande
utrymme. I södra bergsbygden och i
skärgården förekommer ännu något ek. Hela
skogsarealen, som på 1820-talet uppgafs
till omkring eu million tid, beräknades
1865 till 952,480 tid, deraf
kronoparker, allmänningar, boställsskogar, och å
hemman till välgörenhets-anstalter till
81,830 tid, eller, efter »Bidrag til)
Sveriges officiela statistik» 441,490 qv.-ref,
deraf på kronoskogen Omberg, med
länets största trädskola, å Höje
öfverjägare-boställe, 23,000 qv.-ref; på Ycke och
Vestra Malmskogen 114,000 qv.-ref, på
22 af de på 1820-talet befintliga 53
häradsallmänningar, 304,490 qv.-ref;
dessutom finnas 10 bergslagsallmäuningar af
tillsammans omkring 10,000 tid och 2
rekognitionsskogar. Af de enskilda
skogarne hörer en betydlig skogsareal till
Finspongs, Ljungs och Adelsnäs
egendomar, och åtskilliga äro indelade till
trakthuggning. För stängsel och hägnad
användas fortfarande de gamla
skogsförö-dande gärdesgårdarne. Af tullsågar finnas
något öfver 200, dessutom 91
husbehofs-sågverk. Andra brännämnen än ved och
kol finnas väl, men begagnas på få
ställen; bränntorfmossar äro begagnade i
Wibv och Kimstads socknar m. fl. Vid
Sjögestad finnes tillgång på skiffer, som
nyttjas till kalk- och tegelbränning samt
till drifvande af ångmaskiner.

Bergsbruket har i detta län varit
idkadt dels inom, dels utom bergslag, tills
denna egentligen blott kameralistiska
skilnad för några decennier sedan upphörde.
Jernmalmsbrytningen har i sednaste tider
varit inskränkt till Hammarkinds och
Ostkinds härader, der i medeltal

1842— 46: | J»,l) 44 »fc/A uppfordrades ur 9 grufvor.
1847 — 50: 16,225 u » 8 »

18;").’»..... 20,430 » » — »

1863 65: 120,000 ctr » « à fi

hvartill komma c:a 27,000 ctr sjö- och
myrmalm ur Ydre härads sjöar.
Grufvornas namn äro: Nartorp i Skäll viks
socken, Petäng i Mogata socken,
Harnp-grufvan i S:t Annæ kapell, och Dolmyra
i Häradshammars socken. Hufvudsakliga
bergverks- och bruksrörelsen idkas vid
Åtvidabergs kopparverk samt Finspongs
styckebruk och Motala mekaniska
verkstad, den vigtigaste bland länets
industriela anläggningar. Af tackjern
tillverkas nu, sedan en mängd i Bergslagen
fordom befintliga masugnar blifvit
nedlagda, omkring 120,000 ctr, endast vid
Finspongs och Borkhults samt vid 2
andra sällan begagnade; åren 1842—50
utgjordetackjernstillverkningen6,250sÄ;^.
Öfriga tackjernet för länets jernbruk
hemtas från Nerikes bergslager och från
Småland. Af gjutgods tillverkas omkring
20,000 ctr vid Finspong, Hidt och
Motala gjuterier samt 30,000 ctr vid andra
bruk. Stångjernstillverkningeu bedrifves
vid 25 bruk, med 60 härdar, och
uppgår till c:a 230,000 ctr. Af
manufakturverk fiunas 29, der år 1865
tillverkningen uppgick till något öfver 111,000
ctr, åren förut till 70 à 80,000 centner.
Största jernbruken äro, utom redan
nämnda: Boxholm, Jonstorp och
Annestine-fors, Folkström, Skönarbo och
Christinefors, Godegård och De Geers fors, Häfta
och Skärforss, Sten och Näkna, Ysunda,
Skärblacka, Jakobslund o. a, Ett
förädlingsverk finnes, närnl. Gusums
mes-singsbruk (i sednaste landshöfd.-embetets
femårsberättelse upptages 6 messingsbruk).
Af ångmaskiner voro år 1865: 5 i gång.
Fångö eller s. k. Waldemarsviks
koppargrufvor ha först år 1865 lemnat någon
behållning. Bergverkens produkter, som
exporteras utom länet, gå öfver
Norrköping; blott några i Tjellrno hafva sin
export äfven öfver Wadstena och
Göteborg. Af öfriga mineraliska alster brytes
och bearbetas marmor c:a 10,800 ctr
vid Kolmårdens bruk Af kalkugnar
finnas 13, alunskiffer brytes vid Sjögestad,
krita vid Motala by, sandsten till
qvarn-stenar vid Lemunda i Motala socken.
Arbetarnes antal vid samtliga verken
uppgifvas till c:a 2,600.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free