- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
772

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

st. parkträd och buskar, utom moderträd
och bärbuskar, samt sedan högst
betydligt utvecklat sin verksamhet, i hvilket
afseende torde förtjena omnämnas, att
föreningen anlagt älven en trädgärd för
en kostnad at 30,000 rdr, hvartill
Hushållnings-sällskapet bidragit med 6,500
rdr. Bland enskilda större anläggningar
nämnes en vid Skönberga prestgård. Jagt
idkas mest till nöje, och endast någon
gång utöfver husbehof. Eu jagtförening
är bildad är 1841. Dödade rofdjurens
antal under år 1865 uppgifves till 4,043
räfvar, 1,862 hökar, 61 örnar och ulvar,
23 lodjur och 2 vargar. Af rofdjur
dödade husdjur uppgifvas under samma tid
till 4.735 fjäderfä, 835 får, 95 getter.
10 svin och 10 nötkreatur. Biodlingen
har, om man undantager några få
trakter der ändamålsenligare kupor anskaffats
och en bättre skötsel, hufvudsakligen med
ledning af de råd, som meddelats af en
utaf Hushållnings-sällskapet bekostad
undervisare i ämnet, på sednare tider i
allmänhet aftagit. Forsling af varor har
för Vikbolandet, Memmings härad och
några andra vid landsväg belägna orter
utgjort eu betydande binäring, men är
numera äfven der i aftagande. Sjöfart
idkas från städer, köpingar och andra
vid hafvet och dess vikar belägna orter,
vid Wettern och Göta kanal, samt vid
de smärre sjöar denna förenar; äfvensom
vid Glan. Inrikes sjöfarten i egna fartyg
bedrefs år 1865 med 16 fartyg om 535
läster, 2 ångfartyg om 65 läster och 190
hästkrafter, besättningen uppgifves till 6
skeppare och 58 sjömän; utrikes sjöfarten
bedrefs med 113 fartyg om 1,304 läster,
21 ångfartyg om 243 läster och 583
hästkrafter med 112 skeppare och 246
sjömän. Särdeles liflig är sjöfarten med
ångbåtar, hvaraf 17 år 1865 underhöllo
trafiken mellan länets städer och
hufvudstaden in. fl. orter. De platser, från och
till hvilka sjöfart eger rum, äro, utom
städer och köpingar, följande: Mem, med
hamn af väl 24 fots djup, men
Etter-och Stegeborgs-suüden, medgifva ej mer
än 15 fots djupgående fartyg att
passera, Gottenvik, med vid lastbryggan 9 fots
vatten, Jonsberg, Färjestaden och
Qvar-sebo färjebryggor vid Bràvikens trängsta
del; vid förstnämnda är 4 fots vatten, på
redden 24 fot, vid de sistnämnda 12 à
14 fots vatten; Mauritzberg, vid
lastbrvggan 7 fots vatten, på redden 24 fot;
Stensö, vid lastbryggan 6 fots vatten;
Husbyvik och Stegeborg, vid
lastbryggorna 11 fots vatten: Degerhof, vid
lastbryggan 9 fot; Thorönsborg, 8 fot;
Gropviken, 14 fot; Kåreholm, med 18 à 24
fots djup hamn; Ring, vid lastbryggau
12 fots vatten; Sandvikens lastplats, vid
bryggan 12 fots vatten; Fredriksnäs i
Gryts socken, vid lastbryggau 12 fot;
Bråborg, 24 fots djup redd; Strandvikens
och Fijalla lastplatser i Ringarura; Hidta
och Heda slussar, Karsholms och Bergs
bassiner, vid båda 9V2 fots vatten; den
sednare är Ljungs lastageplats; Bråttorns,
Björnevads och Brunneby broar; Malforss,
Ljungs. Sjöbacka lastplatser; Skarpåsens
strömportar; Borghamn och Hästholmen vid
Wettern, Nyqvarns lastplats, Idingstads
brygga, Hultorp i Krigsberg, för Hättorps,
Qvarns och Carlströras bruk.

Hemmantal. Efter 1865 års
mantalsl. utgjorde hela heramautalet 5,484,561,
deraf 2,887,792 skatte, 477,020 krono och
2,1 19,747 frälse, enligt feiuårsberättelserna
för åren 1861 — 1865 af 5,482,229 mtl i
12,284 brukningsdelar, enligt uppgifter
till Hushållnings-sällskapet 5,526,21 mtl
i 11,829 brukniugsdelar; jordtorpens och
indragua jordlägenheternas antal
uppgifves till 12,345. Städernas jord upptages
särskildt till 92Vlß mtl (förut till 1013/16
mtl) eller till 32,744 qvadratref. Största
uppgifna brukningsdelen inom länet är
135 , 8 mtl, minsta 7i56 * Oppeby s:n.
Angående hemmansklyfningen så kan
naturligtvis styckningen pä olika orter gå
olika långt utan att medföra olägenheter;
så omtalas i Kind och Ydre en bonde på
ett ställe besuten på 1/228 mtl medan på
andra ej under l/l6 eller högst 1/64 och
på Wikbolandet ej gerna under % mtl
i skogsbygd och V4 mtl på slätten. Ar
1841 betalades t. ex. i Dals härad l/g mtl
Bärstad med några 100 rdr, medan Vß4
mtl i Wånga betalades med 3 till 4,000
rdr; i Uingarum bjöds för % mtl med
betydlig skog 16,000 rdr. År 1852 hade l/2
mtl Drögshult i Nykil, 2,800 tids
egovidd, medan å slättbygden finnas hela
socknar, som hvar för sig ej hafva större
areal än nämnda hemman.

Länets jordbruksfastighet är
uppskattad till 177,645,205 rdr, deraf 3,251,611
rdr för statens, annan fastighet är
upp-j skattad till 36,000,000 rdr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free