- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
776

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befrielsekrig utkämpades här de
betydligaste striderna vid landskapets slott och
i Linköping samt Wadstena. Vid
reformationen var biskop Brask här Gustafs
farligaste motståndare; Wadstena,
Stegeborg och Linköping m. fl. återkalla
minnen af Wasahusets olyckor. Under
Dackefejden sträckte sig oroligheterna äfven hit,
och i danska kriget 1567 sköflades och
brändes landet af den tappre Rantzau, som
dock omsider blef fördrifven af bönderna,
hvilka, enligt flera berättelser, synas varit
konuug Erik särdeles tillgifna och hellre
velat gå inan ur huse än att konungen
skulle sjelf draga mot fienden. Så
berättas, att en Albrecht Michælsson kom
till en bondgård i en socken, vester om
Skepzås, då bonden var borta på ting,
och som denne kom sent hem, lade
Albrecht sig på stugubänken, då ban hörde
bonden berätta för sin hustru, huruledes
tre tyska ryttare hade fått herberge hos
en bonde, och då de sutto och drucko,
drack först den ene kung Fredriks i
Danmark skål, dernäst den andre, sedan
den tredje; hvarpå bonden sprang upp
från bordet och sade: »I dricken skålar
som tjufvar och förrädare; velen I dricka
skålar, så borden I dricka kung Eriks
skal, hvilken I hafven svurit och lofvat
att tjena»; och grep bouden till en yxa
-amt slog den ene dermed öfver halsen;
kom så den andre tysken, han fick ock
hugg af bonden, sora raed hjelp af
andra bönder tog de tre tyskarne och förde
dem till fogden. — Stångebro slag, den
sista stora inhemska striden, utkämpades
inom provinsens gränsor, och hade till
följd, att Sigismund måste underkasta
sig allt hvad hertig Carl föreskref.
Norrköping med kringliggande nejd bär
minnen af de hårda pröfningar, som vid
Carl XILs död inbröto öfver riket. 1
sednaste tiden lia endast kusterna varit
utsatta för härjningar af ryssar; deremot
ha Sveriges krigare här utfört en
varaktig. men fredlig bedrift: Göta kanal.

Östergötland, den förnämsta och
äldsta delen af den vidsträckta Östgöta
lagsaga, var till orofånget icke betydande;
ty det bestod egentligen blott af det,
särdeles vesterut, fruktbara, vågiga,
slättlandet närmast söder om Motala ström,
med en bredd af omkring 3 sv. mil. I
norr derom var en glest bebyggd
skogstrakt, hvars östra del utmed Bråviken
kallades Kolmardh. Endast småningom
kunde bergsbruket framkalla en
sjelfständig menighet i det inre af denna
vidsträckta skogsbygd. Den sydvestra
delen mellan sjön Somen och Wettern
var en dylik skogstrakt, kallad Holavidh,
hvilken äfven sträckte sig in i Småland.
I det inre landet var en stor skog, som
hade namuet Aspvid och synes hafva
sträckt sig från sjön Yxningen, på
gränsen mot Tjust, öfver Asplången uppemot
Glan. De sex häraderna närmast
Östersjön utmärktes deraf i äldre tider med
benämningen »östan Aspvid», och en här
belägen kyrka kallades länge
Husaby-Aspvidh.

Landskapet utgjordes till stor del af
allmänningar. Till alla härader, som
lågo utmed Motala ström och Bråviken
hörde sådana på venstra sidan af
vattendraget, och de många nybyggen, som
voro derå anlagda, innehades blott
under besittningsrätt, mot skyldighet att
erlägga afrad, hvaraf konungen tog en
treding, likasom af sakörena, och
häradet de två tredjedelarne. Men före
Unionstiden hade dels konungarne
tagit sig före att dela de s. k.
härads-torpen med häradet, dels hade fogdar
och förläningsinnehafvare tillegnat sig
afraden, hvilket åtminstone för
framtiden genom flera i sammanhang med
drottning Margaretas reduktion utfärdade
domar blef förklaradt ogiltigt, så att
häraderna sjelfva skulle ega disponera
afrad och dagsverken af sådan jord.

De fordna tingen höllos pä Roxens
södra strand vid Liong, der snart
Liongaköpunger (Linköpings stad) uppstod, och
äfven blef provinsens kyrkliga
medelpunkt, sedan vid medlet af 1100-talet
den första biskop i Linköpings stift
nämnes. Redan frän samma sekel synas de
närbelägna klostren i Wreta och
Aska-by hafva uppstått, och ännu tidigare
Alvastra nära Tåkern, allt bland de
äldsta namn häfderna här bevarat, kanske
lika gamla som Skenninge och
Söderköping. Småningom under seklernas lopp,
från det 12:te allt framåt, finner man i
kyrkors, klosters och enskilda personers
ego- och köpebref samt andra
handlingar, allt flera och flera namn på
socknar, gårdar, qvarnverk samt på alla Öster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free