- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
783

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrasta - Öster-Rekarne - Österrike - Österröra - Östersjön - Östersjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördelarne af vall-läggning efter en del
af Dylta-åns nedra lopp saml mot någon
del af sjön.

Öster-Rekarne, se Rekarne. Ännu
på 1400-talet omfattade »Öster-Reks
hundare
» den s. k. Wildattongen, och sträckte
sig från Mälaren i norr samt
Thorshälla-ån och Öater-Hjelmaren i nordvest ända
till sjön Båfven. Det bestod i konung
Albrechts tid sannolikt af flera
skeppslager, af hvilka Olustra skiplag och
By-ringe skiplag uttryckligen omnämnas i
räkenskaperna för Nyköpings län åren
1365 och 1366. Det förra hade sitt
namn af gården Olustra i Sundby s:n,
sedan kallad Olstra, då den i konung
Gustaf I:s tid upptages i jordeböckerna
som konungsby, och omfattade det
således den nordligaste delen.

Österrike, ett halft mantal frälse i
Wendels socken och Uppsala län, med
2 brukare, har gästgifvaregård; arealen
är 3,237 qvadratref, deraf 295 d:o åker,
2,282 d-.o skogbeväxt mark.

Österröra, by i Rvds socken af
Uppsala län; 2 1/4 mantal rusthåll, 3/4 mtl
augment; areal, 741 qv.-ref, deraf 600
åker och 30 äng.

Östersjön, insjö i Fernebo härad af
Värmlands län; är, geuom jernväg för
hästkraft, om 30,000 fots längd, förenad
med sjön Yngen, och likaledes, genom
jernväg af 6,000 fots längd, med
Öje-vettern.

Östersjön, Baltiska hafvet. Ett inhaf,
hvars sydvestra del sammanhänger med
Kattegat och Nordsjön genom Öresund
och Bältema, och som omgifves i vester
af Sverige och Danmark, i norr af
Sverige och Finland, i öster af Finland
samt ryska provinserna Estland, Liffland
och Kurland, i söder af Preussen och
Meklenburg. Östersjön är 200 mil lång
från norr till söder och 24 till 48 mil
bred, stöter till Sverige utefter en strand
af 70 mil, samt har en areal af 6,370
qvadratmil, med Finska och Bottniska
vikarne 7,500 qv.-mil. Genom
Älands-öarne åtskiljes det uti 2 hufvuddelar, en
nordlig och en sydlig, samt har flera
stora vikar. Det stora nordliga bäckenet
kallas Bottniska viken, hvars mellersta
och smalaste del heter Qvarken; denna
hufvuddels areal utgör 1,840 qvadr.-mil.
Mot söder begränsas Bottniska viken af
Ålands haf, som utgör en archipelag af
ett stort antal öar och skär, hvilka liggn
utströdda så tätt intill hvarandra, att man
knappast i det örika Söderhafvet finner
ett motstycke dertill, samt pryda hafvet
med gröna fält och kullar, vackra
skogslundar och täcka byar. Östersjöns djup i
medeltal är 120 fot, Bottniska viken och
hafvet omkring Åländska ögruppen har
det största djupet eller ända till 400
fot. Grundast äro trakterna vid södra
kusten, der djupet omvexlar mellan 30
och 120 fot. Segelfarten på Östersjön
är äfventyrlig i anseende till dels häftiga
stormar och ombytliga vindar, dels
klippiga, med skär uppfyllda kuster, såsom
Sveriges och Finlands, eller grunda,
otillgängliga, och på hamnar blottade.
Oaktadt dessa svårigheter är sjöfarten på
Östersjön ganska liflig; se art. Öresund.
Som Östersjöns jemförelsevis lilla
vattenbäcken upptager omkring 40 betydande
floder och tillsammans öfver 200 större
och mindre vattendrag, så är dess vatten
vida mindre salt än oceanens, så att
från Kattegat till Bottniska viken
salthalten minskas från 1/12 till
1/50 af vattnets volym. Östersjöns vatten bär
derföre äfven mindre och är mera
förstörande för fartygen, emedan trävirket
lättare angripes af detsamma och tager
röta. En sällsam egendomlighet är
äfven, att Östersjöns vatten har lägre
temperatur än Atlantiska oceanen, så att
t. ex. Öresund har +15° till 19° Cels.,
då Bottniska viken blott har + 9° till
14° C. Båda dessa egenskaper: den låga
temperaturen och den ringa salthalten,
äro orsaken att Östersjön så lätt
isbe-lägges, isynnerhet Bottniska viken, så
att man stundom kan på släda färdas
från Finland öfver Åländska öarne till
Sverige. Att Östersjön icke har någon
regelbunden ebb och flod är lika så
naturligt som allmänt bekant. Men
deremot inträffa oregelbundna
vattenstigningar. hvilka om hösten, vid den då
vanligen infallaude regntiden kunna uppgå
ända till 3V2 fot på längre eller kortare
tid. Inträffar liktidigt med denna
ökning af vattenhöjden nordliga stormar,
så utsättas landsträckorna vid Östersjöns
södra kuster för stora öfversvämningar.
Så steg år 1824 i slutet af Oktober
I vattnet i Finska viken otroligt;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free