- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
786

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österslöf - Östersta - Östersta - Östersta - Östersund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Detta skall hafva tilldragit sig i
stenhuset pa Österslöfs-Hofgård; och har
man häraf slutat till, att stället, som
utgjort 2 bondgårdar, kommit att tillhöra
Lunds domkyrka, såsom lösen för
omnämda begångna brott, medan gardeu i
Hostad blifvit lagd under kronan.

Östersta, hvar i Giresta och Hjelsta
socknar at Uppsala län. 2 mtl
skatte-rusthåll; arealen är 9.829 qvadratref,
deraf 563 åker och 191 äng.

Östersta, by i Kungs-Husby socken
af Trögds härad och Uppsala län, vid
pass 2 mil från Enköping; eger, med
% mtl skatte, 1’/g frälse och \2 krono,
en areal af 2,876 qvadr.ref, deraf 1,004
aker, 279 äng och 1,285 skog.

Östersta, by i Rasbo socken af Rasbo
härad och Uppsala län, vid pass l3/4
mil från Uppsala; eger, med 1
skatte-rusthåll och 2 mtl frälse i 4 lotter, en
areal af 3,028 qvadratref, deraf 691 åker
och 349 äng.

Östersund. Uppstad och den enda
staden i Jämtlands län, har särdeles
vackert läge vid Storsjöns östra strand,
60 mil från Stockholm, 24,3 från
Hernösand, mellan 63° 10’ 57,7u" latitud och
3° 21’ 1,5o" longitud, midt emot Frössön,
med hvilken staden är förenad medelst
eu prydlig 648 (660) alnar lång bro.
Staden är anlagd 1786 på
skatte-afrads-landet Östersund samt ett hemmans egor
af Odensala by uti Brunnflo socken, 1
mil från socknens kyrka, hvartill staden
ar annex, och har, efter att den 1 Aug.
1810 hafva blifvit landshöfdingens
residensstad samt 1847 erhållit eget
Elementarläroverk, då skolan flyttades hit
från Frössön, raed stora steg förkofrat
sig, hvarom ock en högst ovanlig
folkökning vittnar, i det år 1815 funnos
blott 250 och år 1866 öfver 1,800 (år
1867: 1,765) invånare, som lefva af
handel, handtverkerier, jordbruk och fiske.
De handlandes antal har från år 1815
ökats med mer än 20 och uppgår nu
till närmare 30, sora hafva rätt
betydlig minutrörelse. Förlaget faller sig
dock dyrt, såsom underkastadt en lang
transport, 19 mil, från närmaste stad.
Sundsvall, vid Östersjön, derifrån
fraktkostnaden uppgår till minst 8 à 10 rdr
lör 1 tunna spannmål. Importen af
utländska varor vore billigare från Norge,
derest icke tulluragälders erläggande både
derstädes och i Sverige lade ett
väsendtligt hinder mot en dylik import.
Handtverkarnes antal synes deremot icke
sedan 1815 undergått någon väsendtlig
förändring, utan uppgifves det både då
och nu vara några och tjugo, men deras
tillverkningar röna en stark afsättning.
Några fabriker, utom en kattunsfabrik,
omnämnd 1818, ha icke ännu här
blifvit anlagda, men ett bayerskt ölbryggeri
är inrättadt i stadens grannskap. Tre
marknader hällas här årligen i Januari,
Mars och September, hvaraf den sistu.,
di n s. k. Gregoriimarknaden, är af mesta
betydenhet och dervid högst betydliga
varuomsättningar ske; densamma utgör
äfven vanligen terminen för liqvid af alla
under det löpande året afslutade
handelstransaktioner. Behofvet af
laudtmanna-produkter kan merändels fyllas på de
vanliga torgdagarne, 2 gånger i veckan.
Sommartiden bedrifves varutrafiken med
de många socknar, som stöta till
Storsjön, medelst ångbåtsfart. Söder om bron
till Frösön är en liten hamn för mindre
jakter. Ar 1866 var stadens
fastighetsvärde upptaget till 1,230,000 rdr, och
dess jordbruksfastighet, som uppgifves
olika, från 687 till 953 tid (i stat.
tidskrift) och satta till 23/4 mtl, till 238,600
rdr; dessutom voro statens och allmänna
byggnader uppskattade till 206,250 rdr.
j Samma år uppgick kronouppbörden till
12,000 rdr (nära 4,000 rdr mer än år
1857), deraf 4,490 rdr i allmän
bevillning, 3,800 rdr i
bränvinsutskänknings-afgift, 310 rdr i mantalspenningar, och
ett lika belopp i folkskole-afgift.

Östersund, som 1815 uppgafs intaga
36 tids vidd, skall nu intaga öfver 90
tid, är regulier, med raka, breda gator,
som skära hvarandra i räta vinklar, med
ett torg på 1 tid, i midten; är bebyggd
med 165 à 177 hus och gårdar (enligt
mtls-uppgifterna 165 husnummer, 45
kålhagar, 102 5/12 vretlotter, 95 1/2
skogslotter), deribland flera vackra tvåvånings.
Bland byggnader märkas: det vackra
Landshöfdingeresidenset, af tegel, på
granitfot, 60 alnar i längd; — Cellfängelse;
Elementarläroverksbyggnaden, uppförd
år 1850; sedan dess har läroverket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free