- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
793

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östmark - Östmål - Östnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socknen flyter ett från den inom Norge
belägna Södra Röjden kommande
vattendrag, hvars stränder väl äro odlade, men
jordmånen fattig; i allmänhet är dock
den jord, som socknen med största flit
odlar, mycket tacksam. Jordmånen är
lera i de lägre och sand i de högre
trakterna. Nödbrödsämnen lära väl
numera knappt någonsin begagnas.
Deremot börjar begagnandet af råg i stället
för hafra mer och mer vinna insteg.
Sedan 1857. dä mycket säd hitlördes i
anledning af missväxten 1856, hvilken
här förorsakade en allmän nöd, till hvars
afhjelpande nästan bela fäderneslandet
offrade frikostiga gåfvor, har hågen
blifvit väckt for nyodlingar och jordens
ändamålsenligare skötsel, så att någon
spann-målshandel i större omfång icke behöfver
ega rum; den köpande dagakarlen eller
småbrukaren finner behofvet uppfyldt
inom socknen. Redan förut, från och
med år 1853, hafva nyodlingar och
förbättringar blifvit verkställda genom att
Öfra Fryksdals arbetsinrättning, som då
inrättades, lemnade smärre
penningelån åt mindre bemedlade jordbrukare.
Då landthandeln först blef tillåten, kuude
ingen sådan idkas i Östmark, emedan
folket ej en gång kunde köpa nog
lifsmedel. Nu (1864) lia 6 handelsbodar
här god afsättning. Tiggeriet fortfar väl,
men ej en fjerdedel emot hvad det var
fore 1853—55. Allt detta oaktadt är
lagsökningarnas antal olyckligtvis större
än för 10 år sedan, samt ske till
tre-fjerdedelar för skulder till socknens
handlande och utgöra ett nedslående bevis
på allmogens lättsinne och
obetänksamhet, att icke rätta utgifterna efter sina
inkomster, så länge tillfället och krediten
medgifva de sjelfskapade behofvens
tillfredsställande; hvilket är så mycket
sorgligare när man betänker, att den så
ny ligen överståndna svåra missväxten ej
fått verka en förändring och gifva rum för
en bättre hushållsanda, och utan detta
beklagliga sjelfförvållade onda skulle
Östmarks socken nu vara rik. En
ängs-vattning, som 1861 skedde vid Tvä råna,
har. ehuru verkställd i liten skala,
lemnat ojäfviga bevis på nyttan af ett
allmännare bruk deraf. Skogarnas mera
omsorgsfulla vård och skötsel är af
behofvet påkallad. Imellan kyrkan och
norska gränsen, i närheten af
Kaikelands-torp, ar nyligen med statsanslag (35,000
rdr) en väg anlagd. Hela
fastighetsvärdet upptogs i 1866 års bevillning till
950,700 rdr rmt, deraf 60,600 rdr Tör
verk. - Fryksändt församling har
emottagit inflyttningar frän nästan alla rikets
delar, hvilket, mera här än annorstädes,
måste lia bidragit till öfverbefolkningen,
hvaraf hela Norra Wärmland kom att
lida, då Svenskarne nedifrån och
Finnarne uppifrån fjellen med hvarandra
sammanstötte. Deraf uppkom i Östmark
en större fattigdom än på något annat
ställe. Östmark blef först 1789 sacellani
, och helt och hållet skildt från Frvksände
socken, sedan åboerna på hemmanen
Ost-Mark, Mellan-Mark, Sör-Mark och
Långerud i norra ändan af nämnda socken,
jemte några Fiuntorp, genom resolution af
d. 19 Maj 1761 erhållit tillstånd att bygga
en kapellkyrka, som uppfördes på
hemmanet Östmarks egor ej långt från sjön
, Kläggen, norr om Lekvattens kapell, och
i 1765 invigdes. Kyrkans grundläggare,
riksdagsmannen Per Persson, var den
förste, som begrofs på kyrkogården. Den
förste komministern blef Magnus Frychius
† 1827. Barnundervisningen bestrides
i 4 flyttande skolor och i 4 småskolor,
af 4 examinerade och 4 oexam. lärare,
skolbarnens antal 1,250, deraf 72 i
hemmet; skolornas antal 10, deraf 6 med
planteringsland ; sockenbibliothek finnes. —
Här märkes: Conradsforss stångjerns- och
manufakturverk (det förra nu raed 3
härdar) med underlydande 358 öresland i
hemmanen Làngerud, Östmark och
Rögd-åsen (hela taxeringsvärdet 118,000 rdr),
egare brukspatron B. Wejdling; —
Röjdå-j fors jernbruk (se d. art.); — Tväråna,
’/4 mtl skatte, med laudthandel, qvarn
och såg. — Hemmans-namn äro vidare:
Amsjön, Gransjön, Mullkärn, Runsjön,
Råbäcken och Ulfsjön. — Adr.: Sunne.

Östmål, gård, se Ödsmål.

Östnor, by uti Mora socken af
Ofvan- Siljans fögderi och Stora
Kopparbergs län, vid pass 9 mil från Falun,
mil från Nora, på 23 nummer, af
104 1/4 jordetal, med c:a 420 inbyggare,
deribland skickliga väggurmakare. I denna
by har man ifrån en tämligen hög kulle,
vanligen kallad Östnorsbacken, nära vid
Kristinebergs gästgifvaregård, en herrlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free