Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olyckliga förvandling delvis kunde vara hans verk
hade legat över honom som en mardröm ända tills
mitt namn under protestskrivelsen gjort slut på
hans oro. Nu ville han be mig om ursäkt för sin
svarta misstanke fast han aldrig andats om den till
någon förrän nu.
Då skrev jag till honom kort och triumferande:
Det var jag och det är ditt verk.
Ethel inte bara skyddade mig men tog också på
sig sin del av ansvaret för vad som hänt. Det var ju
hon som rått mig att få form och ordning på mitt
karlhat och få utlopp för det genom att skriva ner
det. Det var ju hennes eget botemedel för alltför
svåra affekter, och hon kunde ju inte ana att det
skulle verka tvärtom på mig. Samtidigt sa hon ifrån
att hon kände det som om vi måste komma ifrån
varandra ett tag. Utan att veta något om min
brevväxling med Kristian, led hon ändå av att se hur
jag njöt av den vrede jag väckt upp och de
förtret-ligheter jag ställt till. Och hon sa att när jag skrev
mitt namn på protestskrivelsen hade hon sett
dubbelprovokatören Azeffs skugga vila över min hand,
så oskyldiga var våra föreställningar om
provokatörer då.
Hon hade utverkat sig en extra veckas ledighet
för den psykiska påfrestningens skull som hon haft
under striden om Gaia och drog nu strålande åstad
på semester. Hon hade valt att fara till Espö i
Åköpings skärgård, dit jag inte kunde följa med
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
