Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter en middag på krog, men ändå var detta en läxa
som jag aldrig glömde.
När jag hunnit till Molinska fontänen stannade
jag och såg mig om. Kungliga slottet låg mörkt,
vilket om Wittgård hade rätt berodde på att där
härskade samma oro som på alla andra slott i dag. Men
riksdagshuset strålade som ett löfte om allt det
underbara som väntade efter författningsreformen:
fred för all framtid, avrustning, egna hem i massor
på storgodsens bekostnad, allmän trygghet mot
ålderdom, fattigdom och sjukdom.
Redan det att dessa till synes så hopplösa karlar
hade ett sådant program verkade desorienterande på
mig, vilket ju egentligen var alldeles onödigt, om
man vetat hur det skulle gå. Därtill kom att min
ekonomiska trygghet hotade att gå all världens väg,
ty den vilade i feodalväldet som Wittgård gjort slut
på vid kalopsen och gurkorna. Ty om Hohenecks
skulle tvingas att sälja en tredjedel av sina ägor och
köpa igen de två tredjedelarna till tjugufem procent
av värdet, vilket var det öde de danska grevarna
och kanske snart också de svenska stod inför, då
skulle mina fyratusen om året ryka, det begrep jag.
Men det må vara hänt, tänkte jag generöst, om jag
i gengäld får uppleva något riktigt stort och om
Ethel håller sitt löfte att låta mig vara med om att
bygga upp det nya folkhemmet. Jag är trött till döden
på att vara ensam och arg. Att få drunkna i massans
hänförelse vore för det trötta jaget också en form
av den efterlängtade döden.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
