Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka till Strand skulle få dem över oss i flera år.
För att göra Ellen Key till viljes skickade vi dem en
lång stund tvärsöver Europa i alla möjliga
fantastiska ärenden. Därvid kom vi också att nämna
Nationenias förbund, som ju skulle bli till i en nära
framtid. Och då blev Ellen Key ett ögonblick vältalig i
en lysande skildring av en förnäm engelsman som
på förmiddagarna plikttroget tjänade sitt land och
på kvällarna lutade sin nobla profil över de
skrivark där det blivande Nationernas förbund
kristalliserades ut av en snillrik hjärna.
Hon blev illa berörd då Ethel plumpt upplyste att
den där fosterländska sysslan på förmiddagarna
bestod i att hålla blockaden mot tyskarna så tät att
de engelska jingotidningarna skulle kunna skriva
sina triumferande rubriker: "Hunnerna skrika efter
mat." Men när Ellen Key tänkt ett ögonblick så
djupnade bara glorian omkring hennes lörd för det.
Hon tyckte att han var i samma djupa oundvikliga
mänskliga dilemma där hon själv var, då hon nu
krävde vapenhjälp till Finland. För resten glömde
hon strax lörd Cecil, ty nu blixtrade det till för
henne, nu visste hon vad hon skulle göra med
amerikanerna: sätta dem till att bekämpa
hungerblockaden! Det är underligt att tänka på hur snabbt och
tillfälligt detta beslut fattades, och hur tusende barns
öden avgjordes därvid framför vår brasa.
När den saken var klar föll äntligen ro över Ellen
Key. Hon började trivas och tyckte det var tråkigt
att hon stämt amerikanerna till sig redan i kväll.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
