Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Detta var alltså Europa.
När jag vid tiden för fredens ratificering
äntligen lämnade Sverige och kom ut på kontinenten
liknade jag ungefär en individ som då ett luftanfall
är över kryper upp ur sin källare och finner
omgivningen nerbränd och nerskjuten. Ricksons kunde
inte låta bli att skratta mitt i allt elände åt min
besvikelse över Nordtyskland, över min typiskt svenska
reaktion mot de planterade enhetsskogarna, på
fulheten, fattigdomen, förfallet. Hade de inte kanske
skildrat nöden tillräckligt tydligt för mig? Jag sa att
över alla deras berättelser hade det varit ett skimmer
av gripande och heroisk mänsklighet som fördunklat
den sanning jag anat innan jag träffade dem. Men
de svarade, att kunde jag inte se detta skimmer med
egna ögon nu, så kunde jag heller inte se sanningen
sådan den var.
Från Berlin skulle vi fara vidare till Genève, men
vi kom i väg en dag försenade, emedan vi inte
förstått att även de som hade biljetter måste ge sig ner
till stationen ett par timmar i förväg och ställa sig
i kö vid spärren. Nästa dag gick vi ner två timmar
i förväg och ändå var tåget så fullt att jag inte hann
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
