Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ban, och med en duns lät de sina händer falla i knät.
Bakom mig hörde jag också en svag applåd. Då jag
vände mig om såg jag att det var Rina Nerz och
Siri Malmgård som applåderat, ty deras rodnad röjde
dem.
Jag smålog tröstande mot dem och vände mig
sen mot talarstolen, där en engelska nu börjat
bekänna sitt lands synd och skam. Jag undrade om det
kunde vara Jacks syster och gled därefter över till
att undra vilken dag Jack skulle komma och om det
inte skulle bli trevligare för oss att flytta över till
Amsterdam då. Detta var sista gången på mycket
länge jag skulle kunna tänka sorglöst på vad som
var trevligt. Ty i detta ögonblick bröt en virvelvind
in i lägret. En sidodörr som antagligen var
artistingången till estraden, slogs häftigt upp och in
störtade en högväxt gestalt i bjärtgrön klänning och
eldrött hår. Med höjd hand begärde hon tystnad,
och det blev också tyst. Men sen stod hon flämtande
med handen mot hjärtat under en halv minut.
"Kathleen är en född skådespelerska, verklighet och
drama flyter hop för henne", hade Jack sagt. Detta
måste alltså vara Kathleen.
— Jag kommer från Paris, sade hon sen och var
så andfådd som om hon sprungit hela vägen.
Tilllåter ordföranden att jag säger vad jag vet nu genast ?
Jag bär mig illa åt, det vet jag, men det är
nödvändigt. Nu har vi inte tid att diskutera en ny fred, ty
nu gäller det att förekomma ett nytt krig!
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
