Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftersom jag varit fullkomligt oförberedd på att
Kristian lyckats skaffa sig dispens för äktenskap
med Sally Bergqvist, så var väl min distraktion
förlåtlig. Jag hade alltid hört att bestämmelserna var
orubbliga: fideikommisspretendenten måste gifta sig
med en adlig dam eller avstå. Min mamma hade ju
stupat på dessa bestämmelser och så hade även jag.
Men nu såg jag inför mina ögon beviset på att när
en fideikommissarie fattades av en oemotståndlig
kärlek till en ofrälse, då kunde hindren falla. Saken
var bara den att i mammas fall och mitt hade
kärleken varit av en annan kvalitet.
Kristian var alltså frisk och påtagligen kurerad
från sin sjukliga motvilja att handla. Han hade
klagat över att han inte kunde förmå sig att skriva ner
en summa i en kassabok, han hade trasslat i flera år
med en avhandling om Storgodsägarnas
befolkningspolitik på iSoo-talet därför att hans
inställning till traditionen vacklade mellan beundran och
kritik. Men nu hade han rivit upp hela traditionen
med rötterna för en skön dryad. Han hade
sannerligen visat att han kunde driva igenom det han ville.
Jag tänkte förstås inte detta i följd som jag nu
skriver det. Men inom en enda sekund visste jag
betydelsen och sammanhangen. Min längtan att
Kristian skulle bli frisk var uppfylld nu. Det var en
glädje som skar igenom mig som ett bart huggande
svärd och trängde ända ner i den dunkla boning där
Den-som-blöder, ligger och kurar. Jag skickade ner
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
