Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vårt land de s. k. “naddarna“, “Valborgs noran“ eller
“luddenätterna“ omkring den 1 Maj, dels i sydligare länder midten
af Maj; tyskarne frukta “die gestrengen Herrn (de stränga
herrarne): Mamertus, Pancratius und Servatius“ och
fransmännen säga: “à la mi — mai — queue d’hiver“, (i midten
af Maj en svans af vintern). Anledningen härtill är uppenbarligen,
att just vid denna tid frost är synnerligen skadlig
for vegetationen. Ännu intressantare är den s. k.
“fruntimmers- eller flickveckan“ den 19—26 Juli, som ej utan
skäl är illa beryktad såsom “gärna gråtande“. Denna
observation är fullt riktig, ty i Sverige och hela mellersta
Europa infaller regntiden i Juli och Augusti. “Flickveckan“
infaller just i närheten af regn-maximet och sammanföll
under gamla stilen nästan precis med detsamma. Äfven
andra dagar under dessa månader hafva ock därför utpekats
som regniga. “Den 15 Aug. börjar våta veckan.“ — “Måns
(19 Aug.) blif hemma med din såg och din skrofhöfvel —
Annars blir du våt både om tröja och om stöfvel“, m. fl.
Sannolikt är också, att vissa bemärkelsedagar hafva
samband med de helgons egenskaper, hvars namn de bära.
Därvid torde dock hända, att helgonet fått sig tilldeladt
egenskaperna hos den gud eller halfgud, hvars fest i hednatiden
firats den dagen. Ofta ha, såsom speciellt uppvisats för
Italien, vid kristendomens införande helgdagar förlagts till
de dagar, som af ålder firats som sådana, och i
folkmedvetandet har dagens urgamla betydelse i ett eller annat
afseende fortlefvat, och det kristna helgonet fått intaga den
gamle gudens plats och ärfva dess goda — eller stundom
onda — egenskaper!
Vi öfvergå nu till de egentliga väderleksmärkena, eller
de tecken, som anses betyda ett omslag i väderleken. I
främsta rummet hafva vi då tecken af solen, månen och
öfriga himlakroppar, samt af molnen, luftens beskaffenhet
eller af optiska fenomener [1]. Först och främst måste vi
här såsom fullständigt värdelösa frånskilja alla rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
