- Project Runeberg -  Om väderleksmärken. Deras betydelse och ursprung /
8

(1894) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förutsäga om hvilken dag som helst, att det skall blifva
oväder någonstädes — ja t. o. m. flerstädes på jorden, ty
det finnes säkerligen ingen enda dag, då det ej inträffar.
I själfva hufvudsaken är emellertid blott att anmärka, att
den af Falb antagna ofantliga ebb och floden i luftkretsen
icke existerar. Redan för omkring hundra år sedan
bevisade den store astronomen Laplace matematiskt, att just
därför att luften är så mycket lättare än vattnet, måste en
ebb och flod i lufthafvet blifva i det närmaste omärklig.
Erfarenheten visar ock, att det blott är med synnerligen
goda barometrar utförda observationer i närheten af
ekvatorn, som angifva ett ringa spår af ebb och flod i luften.
På väderleken har detta ej den ringaste inverkan. Falbs
sätt att bevisa sitt påstående är för öfrigt högst egendomligt.
Han redogör nämligen, som sagdt, utförligt för alla
möjliga oväder och af dem förorsakade olyckor, hvilka
inträffat på hans “kritiska dagar“, men förbigår alldeles dem,
som inträffat på andra dagar. Sålunda förfarer han alldeles
så, som om någon hade fått i sitt hufvud, att de flesta
begrafningar inträffade t. ex. på fredagar, och ville bevisa
det på det sättet, att han redogjorde utförligt för alla
möjliga på fredagar försiggångna begrafningar utan att ens
taga reda på, om några sådana inträffade på andra dagar.
Det är emellertid uppenbart, att om man vill bevisa, att de
flesta atmosferiska rubbningar inträffa vid ny- och fullmåne,
och att de äro sällsyntast vid första och sista kvarteren,
så måste man se efter, huru många som inträffat i hvardera
fallet
. Vi skola göra en dylik jämförelse. Enligt de af
Chambers i Bombay och John Eliot i Calcutta utgifna
förteckningarna öfver cykloner på Arabiska hafvet och
Bengaliska viken hafva sedan 1850 ett antal af 153 sådana
inträffat. De dagar, på hvilka de först uppträdt för hvarje
gång, fördela sig på följande sätt på månskiftena, hvarvid
till hvarje månskifte räknats de tre föregående och de tre
efterföljande dagarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhhomvader/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free