Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de sig ganska vidt framfor desamma. Däremot röra de sig
in mot maxima. Häraf kan man således draga den
slutsatsen, att luften, som vid jordytan rör sig i spiraler in
mot centret för ett minimum, stiger uppåt och i de högre
rymderna åter flyter ut från detsamma, så att rörelsen
erinrar om en damhvirfvel på landsvägen, där dammet hvirflar
in längs marken, skrufvas i höjden och sedan åter upptill
breder ut sig åt sidorna. Öfver maxima åter strömmar
luften upptill in från alla sidor, sjunker nedåt och strömmar
så ut igen längs marken. I denna upp och ned stigande
rörelse hos luften hafva vi att söka förklaringen af den olika
väderleken i de trakter, öfver hvilka ett minimum eller ett
maximum för tillfället ligger. I förra fallet förer den
uppstigande luftströmmen fuktighet med sig upp i höjden till
kallare rymder. Fuktigheten utfålles där till moln, och
nederbörd bildas. En del följer med till än större höjd, där
den utfälles och fryser till fina isnålar. Att fjädermolnen
åtminstone ofta bestå af sådana, bevisas just af de gårdar,
kransar, bisolar och bimånar, o. s. v., som bildas i dem,
ty det låter matematiskt beräkna sig, att just sådana måste
bildas, då ljuset under vissa förhållanden brytes i sexsidiga
iskristaller. Då det i våra trakter är de sydliga vindarna,
som äro varmast och fuktigast, så inses ock, hvarför moln
och nederbörd isynnerhet måste bildas på framsidan eller
den östra sidan af minimet, under det att de nordliga, kalla
och torra vindarne på baksidan medföra uppklarnande
väderlek.
Det är nu uppgiften för meteorologiska centralanstalten
i hvarje land, att genom jämförelse af en dags karta
med de föregående dagarnas sluta sig till de förändringar
i väderleken, som äro sannolika för nästa dag. De
“utsikter“, som på grund däraf utgifvas och genom telegrafen
och tidningarna spridas till allmänheten, göra sålunda ej
anspråk på ofelbarhet. De ange blott hvad som på grund af
tillgängliga fakta och af erfarenheten vunna regler och
lagar måste anses sannolikast. En opartisk beräkning har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
