- Project Runeberg -  Om väderleksmärken. Deras betydelse och ursprung /
24

(1894) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enligt mina undersökningar öfver isförhållandena i Sverige
islossningen i medeltal omkring den 20 April. En islossning
den 7 Mars är där således ytterligt ovanlig. Ej heller
har islossningen i forna tider varit tidigare än nu i norra
Europa, såsom gamla anteckningar öfver islossningen i
Mälaren vid Västerås sedan 1712, i Newafloden vid Petersburg
sedan 1718 och i Düna och Dvina ända från 1500-talet
visa. Enstaka år förekomma väl stora afvikelser, men i
medeltal har ingen förändring i islossningstiderna under de
sista 300 åren kunnat spåras. Att ingen förändring i
klimatet här inträffat under denna tid, har man också funnit
genom att jämföra den meteorologiska dagbok, som den
store astronomen Tycho Brahe förde på sitt berömda
observatorium Uranienborg på ön Hven i Öresund under flera
år (1576—1597), med de senare årtiondenas iakttagelser i
Köpenhamn. Det låter således svårligen bestrida sig, att
dessa och dylika bemärkelsedagar utifrån inkommit i Sverige.

Vända vi oss nu till utlandet, så finna vi i snart sagdt
alla länder gamla och nyare samlingar af detta slag. I den
samling, som nyligen utgifvits af engelsmannen Inwards [1]
finnes i slutet en förteckning af mer än etthundra dylika
från olika länder, en förteckning, som dock är långt ifrån
fullständig. I Danmark är den märkligaste bok af detta
slag Peder Jacobsen Flemlöses “elementiske og jordiske
Astrologie om Luftens Forandring“, som af honom författades på
uppdrag af Tycho Brahe, hvilken, enligt uppgift af
Longomontanus, själf skrifvit företalet i Flemlöses namn, emedan
denne 1591, då boken trycktes å Uranienborg, redan lämnat
Hven. Denna bok innehåller 399 väderleksmärken.

Jämför man denna bok, eller hvilken som helst af de
utländska samlingarna, med våra svenska, så öfverraskas
man af att finna dem alla vara i sak ganska lika
hvarandra
, om än i formen stundom skiljaktiga. Detta tyder


[1] Richard Inwards: Weather Lore a collection af Proverbs, Sayings,
and Rules concerning the Weather. London 1893.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhhomvader/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free