Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det innehåller 79 sidor, af hvilka de 71 första behandla
väderleksförutsägelser enligt rent astrologiska metoder. De
åtta sista innehålla arbetets sjunde del, hvari en mängd
väderleksmärken äro framställda, hvilka öfverensstämma med
dem, som sedermera i olika länder upprepats i ofvannämnda
folkskrifter.
Detta, att de egentliga genom direkta iakttagelser
vunna väderleksmärkena intaga en underordnad plats, är
gemensamt för den astrologiska litteraturen. Astrologien,
denna särskildt af araberna utvecklade, förmenta vetenskap,
stod hos de lärde och bildade i högt anseende, och den
afdelning af den samma, som behandlade väderleksförutsägelser,
var ingalunda den lättaste. Det erfordrades ett studium
och ett arbete, som knappast stod efter det, som är
af nöden för lösandet af den moderna astronomiens
uppgifter. Väderleksmärkena voro tydligen för astrologerna af
underordnad vikt. Men de värderades dock för sin höga
ålder. Flertalet af dem återfinnas i forntida skrifter, såsom
Nya Testamentet [1], Virgilius, Plinius, Aristoteles, m. fl.
Ja, den grekiske poeten Aratus har omkring 270 år före
Kristus i sin Diosemeia lämnat oss en versifierad
sammanställning på öfver 400 verser af väderleksmärken, hvilka
ännu äro de viktigaste, som användas i de olika länderna i
Europa.
Vi komma således till det resultat, att väderleksmärkena
leda sitt ursprung från den klassiska forntiden,
måhända äro de ännu äldre, men därom sakna vi, såvidt
jag vet, närmare kännedom. Det enda som man på meteorologiska
grunder måste antaga är, att de leda sitt ursprung
från den tempererade zonen, ty inom den heta zonen, t. ex.
Indien, äro de i allmänhet ej tillämpliga. Med den
klassiska litteraturen hafva de gått öfver till araberna,
medeltidens mest bildade folk. Därifrån hafva de med den
astrologiska litteraturen återkommit till Europa, där de i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
