- Project Runeberg -  Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 /
56

(1902) [MARC] Author: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett stycke bortom Krakau, då han genom en ny kurir fick
underrättelse om streltsernas fullständiga nederlag. De hade blifvit slagne
af de pålitliga utländska trupperna, som tågat dem till mötes, och
regeringen var nu i full gång med de efterföljande ransakningarna
och bestraffningarna.

Peter ansåg sig därför kunna fara långsammare och
bekvämare. Han mottog äfven en inbjudan till ett personligt besök från
konung August, som befann sig i den lilla staden Rawa (något norr
om Lemberg) på väg från Warschau till det stora polsk-saxiska
fältlägret vid turkiska gränsen något längre i söder.

Mötet i Rawa räckte några dagar i början af augusti under
ständiga gästabud och dryckeslag. August och Peter lofvade
hvarandra evig vänskap och ömsesidig hjälp, och till tecken därpå bytte
de efter gammal riddarsed kläder och vapen med hvarandra. Det
var närmast fråga dem emellan om ett fortsatt kraftigt krig emot
Turkiet. August var i ungefär samma belägenhet som tsaren. Han
kunde icke hoppas på någon större landvinning, så framt han ej
före kejsarens fredslut själf bemäktigade sig hvad han ämnade
påyrka. För Polen, liksom för Ryssland, var framträngandet till Svarta
hafvet det stora önskningsmålet, och när nu konungens starka här
var redo att gå i fält, medan turkarne voro försvagade vid Donau,
föreföll denna utsikt ganska hoppfull. Den turkiska fästningen
Otjakov (emellan Bugs och Dnestrs utlopp) utgjorde på polska sidan
ett angreppsmål af samma art och betydelse som för ryssarne först
Azov och nu Kertsch. Peter uppmuntrade också i Rawa August
och de polske herrarne till Otjakovs eröfring, och å ömse sidor
förespeglade man hvarandra ytterligare gemensamma företag emot själfva
Konstantinopel.

Men bakom magnaternas rygg lofvade Peter äfven sin nye vän
det bistånd, som framdeles kunde behöfvas mot de icke fullt
förödmjukade motståndarne i storfurstendömet Littauen. I sammanhang
med dessa hemliga öfverläggningar torde tanken på ett angrepp
emot Sveriges besittningar vid Östersjön ha blifvit försiktigt
framkastad af Augusts saxiska omgifning. Oaktadt eller snarare på
grund af mötesdeltagarnes senare, sinsemellan stridiga uppgifter, är
det icke sannolikt, att denna tanke utgått från vare sig konungen
eller tsaren. Båda de unge härskarnes ärelystna drömmar rörde sig
ännu omkring de mera lockande och skenbart lättare
eröfringsplanerna på Turkiets bekostnad. Men för de tyske militärerna, som
stodo på mycket spänd fot med den polska adeln och dess ledare,
kunde det synas såsom en tacksammare uppgift att, i stället för att
öka polska republikens makt genom gränsernas utvidgning till
Svarta hafvet, med moskovitisk hjälp krossa den öfvermodiga
littauiska aristokratien och befästa sin egen maktställning genom
eröfringen af det tyska Lifland, hvarifrån ansökningar om hjälp emot
det svenska konungadömet redan framträngt till det saxiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free