Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofvet. De hittills kända diplomatiska vittnesbörden från denna tid
göra, om man jämför dem inbördes, ovillkorligen det intrycket, som
om denna anfallsplans egentlige upphofsmän ansträngt sig att aflocka
så väl Peter som August några ditåt syftande förklaringar, som de
sedan sökt taga fasta på för att genomdrifva sina afsikter. Men
tills vidare var detta i alla händelser en baktanke, som tog mera
bestämd form först sedan fälttågsplanerna mot söder visat sig vara
illusioner.
Huru som helst, när tsar Peter från Rawa reste hem genom
Polen och Littauen till Moskva, följdes han dit af den saxiske
generalen Carlowitz, som sedan spelade en af de viktigaste rollerna
vid förhandlingarna om förbundet emot Sverige.
* *
*
Tsaren fann före sig i Moskva ett danskt sändebud, kanslirådet
Heins, som vistats där ända sedan våren 1697, försedd med en
instruktion att utverka ett förbund emellan de båda makterna emot
den granne, med hvilken endera kunde råka i krig. Sverige var
icke uttryckligen nämndt, men att det var just den granne, som
från dansk sida åsyftades, framgår af sammanhanget och förslagets
motivering. Enligt uttrycklig befallning hade Heins icke yppat
någonting om sitt egentliga uppdrag för bojarerna under tsarens
frånvaro, utan användt tiden att skaffa sig vänner, studera de ryska
förhållandena och efter omständigheterna afgifva vänskapliga
försäkringar, särskildt angående Danmarks ställning till den polska
tronföljdsfrågan.
Konung Kristian hade äfven i mars 1698 lofvat konung August,
i kraft af ett förnyadt förbundsfördrag, att stänga vägen till
Östersjön för en mot Polen fientlig flotta. Båda fördragsparterna
förpliktade sig äfven att emot hvilken annan makt som helst bistå
hvarandra med en bestämd truppsändning, och i traktaten angåfvos
deras intressen såsom gemensamma så väl emot hertigarne af
Lyneburg som i de holsteinska förvecklingarna. Enligt tidens
diplomatiska åskådningssätt innebar visserligen detta saxiska förbund ingen
verksam garanti för Danmark, men det utgjorde dock ett uppslag,
som längre fram kunde utvecklas till en fastare förbindelse.
Danmarks ansvar för lugnet på Östersjön var icke tungt att bära, då
man i Köpenhamn väl visste, att Frankrike hade afstått från planen
att med våld genomdrifva Contis erkännande såsom polsk konung.
Därför kunde konung Kristian samtidigt så mycket närmare ansluta
sig till Frankrike, på hvars understöd han räknade för att afhålla
Sverige från att afgjordt taga holsteinske hertigens parti. Till och
med konung August öppnade, så snart han förlikt sig med sina
farligaste polske motståndare, underhandlingar med Ludvig XIV och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0065.html
